När tiga är guld

Häromveckan var det ett år sedan Sabbat dog. Jag saknar honom fortfarande så att jag gråter ibland på kvällarna när jag har gått och lagt mig. Aldrig mer kommer han att komma efter mig när jag lägger mig i sängen och nysta in sig under mina knän. Aldrig mer kommer han en stund senare att kravla upp och växla mellan att ligga sked och använda mitt huvud som kudde.

Det är så tomt där han fanns.

När han dog grät jag på jobbet. Jag hade tagit en dag ledigt för att vara hemma och ändå grät jag när jag kom tillbaka. Det var två veckor in på min nya tjänst, men jag kunde inte hålla tillbaka tårarna för det.

En kollega på en annan avdelning fnös häromveckan över det och sade något om att ”inte fan vill man böla över en katt” och jag blev så jävla arg. Jag fattar väl att folk som inte har haft katt eller som har utekatter som aldrig vill gosa eller vad fan det nu är – jag fattar väl att alla inte har samma relation till katter som jag har till Sabbat. Det är inte så att jag öppnar mig genom att säga att jag grät, det är bara ett faktum. Jag skiter i vad folk tycker om det, jag kräver inte att någon ska förstå – men jag hatar, hatar, hatar när folk ”bara är ärliga” eller ”rationella” eller ”hårda men rättvisa” när de lika gärna hade kunnat hålla käften och gå därifrån.

Continue Reading

En liten kompis som fattas mig

Idag träffade Isak grannens katt Fia. Hon är en senig tant på tjugo år och ganska så sur, men Isak lade sig ändå bredvid henne på gräsmattan och kallade henne Sabbat. Det är sådant som får mig att vilja rusa till Stockholms katthem och ta hit femton katter som alla kan bli Isaks bästisar. Fast vad är femton nya katter mot en enda Sabbat? Inget alls. Saknar honom fortfarande så väldigt, väldigt mycket. Finaste lilla kattpiraten. Tänka att jag aldrig mer får gosa med din päls.

Continue Reading

Västerås!

Har ju inte hunnit uppdatera om Västerås! Och snart bär det av till Köpenhamn, så här får ni en räseruppdatering med några bilder:

Vi åkte förra lördagen då som sagt. Jag mötte dagen med ett plågat ansiktsuttryck, som jag alltid gör, innan jag gick upp och kollade på Isak och Sabbat som showade lite i vardagsrummet.

20140429-203334.jpg

Efter min veganska frukost (grahamsgrynsgröt med sojamjölk och hallon ), hasade jag ut till den stekheta och kamremsbytta bilen som ibland kallas för Bruno. Konstaterade att laddaren till cigarettuttaget inte funkade i enlighet med ”aldrig får man vara riktigt glad”-principen, innan jag körde iväg och hämtade upp världens bästa Nina för att åka på världens bästa roadtrip till Västerås.

Älskar verkligen att åka bil med vänner. Det tar väl knappt en och en halv timma till Västerås från oss, men det kändes inte längre än en kvart den här gången.

Vi visste ju vad vi ville göra först, så efter att ha lokaliserat Veggoköket körde vi direkt in i parkeringshuset till gallerian Igor eller Igrun eller Idor eller vad den nu hette, för att gå på nyöppnade Voltaire. Blev lite besvikna över att de inte var helvegetariska som vi fått för oss, utan ganska så djuriga, men vi förlät dem efter vegansalladen. Rostade hasselnötter, avokado, inlagda morötter, grön ärtpesto, hummus och gudarna vet allt vad göttigt de hade lagt på. Drack cirka en klunk morotsjuice med ingefära, chili och äppeljuice till, innan jag kom på att jag ju är alldeles för klen för chili – särskilt när jag har afteblåsor – så juicen fick fortsätta sitt liv som prydnad innan den vaskades. Jaja, livet och så vidare. Så här såg det ut i alla fall:

20140429-203349.jpg20140429-203405.jpg

 

 

 

 

Jag är inte den som är den när det kommer till pastellfärgade bakverk, så jag unnade mig en randig dammsugare till kaffet. Nina drack konstig, men ganska god, kaffecolaläsk, men fick tyvärr ingen blåbärsboll eftersom att den rullade iväg på golvet. Och så kom Ninas kompis Daniel och berättade om en massa loppisfynd han gjort, innan han visade oss vägen till Myrorna där jag köpte en jacka. Jag har krympt ifrån alla vårjackor jag har och konstaterade att det nog faktiskt är en grej jag verkligen behöver. Hittade en manchesterjacka för 185 kronor. 85 kronor för jackan och 100 kronor för det exklusiva märket ”Sand” fick jag veta. Har ingen aning om vad Sand är för märkte, men min första reaktion när jag såg det var att jag ville sätta en tuff hårdrockspatch över det, så ”exklusivt” betyder inte nödvändigtvist snyggt. Så mycket kan vi konstatera.

Efter Myrorna fick vi en ofrivillig sightseeing av Västerås med Bruno, innan vi hamnade på Frejahöjden och Veggoköket där vi shoppade loss. Jag hade tänkt fota allt jag köpte, men glömde visst bort det och köket tog jag inte heller någon bild på – däremot gick vi förbi en vykortsvy när vi fortfarande var inne i stan och svag som jag är för gamla hus och vatten, tog jag ett foto av den i alla fall:

20140429-203416.jpg

Nina har skrivit en längre recension med bilder från Veggoköket som ni hittar här! Efter veganshoppingen bar det av hemåt igen. Vi körde ungefär en, ja jag vet inte jag, en bit innan vi hamnade utanför Enköping där vi fikade på chips, kaffe och vegansk beef jerky i nästan en timma. Till naturen posör som jag är, passade jag även på att föreviga mig själv innan vi åkte den sista biten hem:
20140429-203437.jpg

 

Så! Den fantastiska resan tog slut alldeles för fort som vanligt, men snart bär det av igen. Mot Köpenhamn, medicinskt museum, Astrid och Apornas nyöppnade restaurang, besök i gamla vattentankar under jorden och inte att förglömma: hotellfrukost!

Continue Reading

Jamen vad var det som hände de senaste dagarna egentligen?

Det här, faktiskt:

Först var det den nittonde. Då vabbade jag som sagt och så stickade jag på min tröja så mycket att den hann bli en tantväst. Firade detta med att ladda ner appen Gorillacam så att jag kunde fota mig själv (tips från Alexandra), missade dock att det tar två sekunders självutlösare och inte en för att jag ska hinna göra segertecken med högerhanden:

2014-02-19 005

Efter det var det den tjugonde och det var bara en helt vanlig jobbdag som jag inte minns någonting av mer än att jag var på ett mingel där jag skulle fnysa lite mysigt åt mitt eget skämt så som jag gärna gör, men lyckades glömma att jag var snuvig. I spare you the details on that one.

Sedan kom fredagen! Mirijam hälsade på hos Katta så jag åkte dit en sväng och konfererade lite med världens bästa bloggkolleger. Och det enda jag fotade var mitt barn? Ja. Tydligen. Men på bilden till vänster skymtar Katta i bakgrunden och på bilden till höger ser ni Mirijam lite suddigt i horisonten. Himla trevlig tillställning hur som helst.

2014-02-21 0042014-02-21 002

Tiden gick alldeles för fort som vanligt och plötsligt var det dags för mig att åka hem. Sedan hände lite ditten och datten innan barnet sov så att jag och Frallan kunde ägna oss åt vår nya bästa syssla: prosecco och House of cards, säsong ett. Alltså hur bra? Så bra att jag inte orkar gå tillbaka och redigera den här texten innan jag lägger ut den eftersom att jag måste hinna se minst ett avsnitt till ikväll.

2014-02-21 010

Hepp så var fredagen slut och sedan kom en lördag och den ägnade jag bland annat åt att slå löparrekord i snabbhet. Ja inte i världen då utan i mitt liv.

2014-02-22 064Isak ägnade lördagen åt att äta på sitt eget speciella lilla vis. Naken på pottan. Alla sätt är bra osv.
2014-02-20 003

Men just ja! Innan jag sprang så kom Isaks faster med en ärvd dockvagn och ett förkläde till sitt hänförda brorsbarn. Detta var halv tio på förmiddagen och då hade vi redan duschat, städat (förgäves som vanligt) och ätit frukost alla tre. Vad man hinner med när en person tvungetvis ska vakna kvart i sex hörrni!

2014-02-22 005

Efter presentutdelningen  åkte vi till stan. Faster Emelie tittade på kök, Isak tittade på bussar och jag köpte jack fruit till nästa omgång av fooled pork. Skrev jag om min första omgång? Annars får jag nog ta och göra det någon dag. Vegansk grisrätt. Hur gott som helst faktiskt. Annat som är gott är brunchen på Marie Laveau, så den åt vi:

2014-02-22 013

Isak var förvånansvärt spexig för att vara inne på två timmars övertid. Annars brukar det inte vara så muntert om han inte får sova i tid, men nu förvandlades han mest till ett hungrigt litet fyllo:

2014-02-22 049

När vi kom hem hade Sabbat förvandlats till en påse katt:

2014-02-22 051På kvällen var det melodifestival, men vi pallade tji se omröstningen eftersom att vi var tvungna att fortsätta med House of cards för att orka fortsätta leva. Igår inledde vi dagen med utomhuspremiär för dockvagnen och dockan som Isak inte längre är svartsjuk på:

2014-02-23 010

Sedan avancerade vi raskt till Fru Marias bak där vi köpte årets första semla och årets första mini-cupcake. Jag firade detta strålande beslut med att fota allt genom en fixig app:20140223-172055.jpg

Efter semlan sov vi alla tre i en kvart eller två och efter det åkte jag hem till min vän och bokade en resa till Amsterdam i juni. AMSTERDAM! Vet ni hur länge jag har velat åka dit? Det ska jag tala om! Sedan jag var femton och fick reda på att det finns ett Led Zeppelin-café där. Eller finns och finns – det dök inte upp när jag googlade och det är ju några år sedan jag var femton så det kan för all del ha lagt ner vid det här laget. Men det finns ju en massa vatten att titta på om inte annat. Och om vattnet skulle torka ut så kommer vi ändå ha hotellfrukostar att käka. Åh vad jag älskar hotellfrulle!

Anyhoodles! Fantastiska dagar. Nu: House of cards.

Continue Reading