Saker jag inte gör för att underlätta mitt liv

Ingen unik spaning här, men vad lite tid det finns till att som borde göras? Obs: använder fortfarande ”borde” även om en pyskolog en gång förbjöd det. Man är väl rebell…

I alla fall. Jobbet tar sin tid för en del av oss, och i mitt fall gör även familjelivet det och så pendlingen på det. Engagemanget i vårt föräldrakooperativ tar en  bit. Tiden jag lägger på jobbet utanför jobbet. Sedan poddar och böcker och ja bloggen här så klart och basala behov som duschar och mat och sedan… sedan finns det inte så mycket tid över. Veckorna rusar, liksom mitt hjärta. Samtidigt som jag försöker köra enligt den fantastiska principen ”killräckligt”, så VET jag att jag skulle må så himla mycket bättre om jag bara ansträngde mig lite till. Men jag kan helt enkelt inte förmå mig att hitta tiden och orken till det (här tänkte jag införa en liten förklaring till varför jag inte orkar eftersom att jag alltid känner mig otillräcklig och lögnaktig och lat, men ärligt talat – ni som vet, vet och ni som känner att ni vill tävla i vem som har det värst istället för att visa förståelse kan faktiskt ta er i buco nero).

Hur som helst. Vill ni veta några saker som är  jättesmarta, men som jag absolut inte gör? Då får ni det nu. Här är listan över saker som ryker, när jag till exempel sitter i soffan och läser en bok eller stirrar ut i luften och försöker få hjärtat att sluta rusa:

  • Klädplanen. Jag borde verkligen lägga fram veckans kläder på söndagen. I alla fall till mig själv, så att jag slipper yra omkring varje morgon med stresspåslag upphöjt till googolplex (tack Isaks förskola för att jag fick lära mig det ordet) när ALLA strumpbyxor har hål som inte går att dölja och tre klänningar råkat hamna i garderoben fast de har fläckar på sig.
  • Matplaneringen. Gud vad våra liv var bättre på den tiden vi faktiskt orkade göra det. Eftersom att det är så himla tråkigt var det dessutom något som vi gjorde för två veckor framåt. Det tar alltså max en timme varannan vecka och den timmen skulle spara oss två veckor av lidande och håglöst tittande in ett halvtomt kylskåp. Ändå blir det inte gjort.
  • Träningen. Mitt liv var så himla mycket bättre när jag fick plats med träning i mitt liv. Bland annat så slapp jag sjukskriva mig hela dagar på grund av spänningshuvudvärk. För att inte tala om hur spexigt det kändes att få klä sig i neonplagg ibland och lyfta tunga (nåja) vikter till tuffa beats.
  • Städningen. Ja tänk den som fick bo i ett städat hem där det faktiskt gick att hitta saker? Synd bara att det är helt meningslöst att lägga tid på just det när barn också bor i bostaden. Och synd att jag mår så himla dåligt när det är för rörigt att jag inte kan släppa den här biten helt, utan ändå sitter och stressar i soffan över att det inte är städat.
  • Listningen. Förr i tiden hade jag att göra-listor  på kylen. Då mindes jag minsann att göra saker. Tyvärr känner jag mig för splittrad som person för att ens komma ihåg att titta på kylen nu för tiden. Det enda jag gör är att titta håglöst in i den när jag söker matinspiration.

Känner även att jag träffar vänner på tok för lite. Om jag fick välja in en sak i mitt liv just nu, så skulle det vara en aw i veckan med någon jag tycker om, som jag inte redan bor med. Men dels orkar jag inte och dels får jag för dåligt samvete av att tänka på att antingen gå tidigare från jobbet eller lämna Alex ensam med barnen ännu mer än jag redan gör.

Ja. Ungefär så. Jag suger verkligen på att vara killräcklig. Men jag försöket i alla fall.

Continue Reading