Spilld nostalgi och barnkläder

Efter mitt äldsta barn som till och med grät när hans första par kalsonger gav upp efter tre års användande, är jag världens mest nostalgiska person. Att rensa ut barnkläder är t.ex. något av det jobbigaste jag vet och därför lämnar jag antingen över det på Alex, eller så gör jag det så sällan som möjligt. Nu innan sommaren kom vi till en punkt då ingen egentligen hade gjort något på ett halvår. Ett halvår i ett hem där båda barnen växer ungefär en cm i månaden är ganska lång tid. Karl hade t.ex. vuxit ur storlek 80. Det hade han i och för sig gjort ett halvår tidigare också, men bara så pass att det var lite tight och lite kort. Med god vilja gick det faktiskt att använda flera av de där plaggen ett bra tag efter att han vuxit ifrån 80 centimeter. Så var inte fallet nu.

Eftersom att jag lägger så mycket pengar på skönhetsprodukter nu har vi inte haft råd att köpa nya kläder till barnen. SKOJA. Eftersom att vi aldrig är beredda på att sommaren kommer hade vi inte uppdaterat barnens garderober. Men det var det jag hade tänkt göra när jag påbörjade halvårsutrensningen. Dock gjorde jag något helt annat efter att tårögt ha kramat mig igenom Karls sista bodys. Jag tog fram saxen och klippte av grenen. Och ärmarna. Sedan tog jag hans för korta byxor och klippte av till shorts. Visst sved det lite i hjärtat att klippa i de första plaggen, men de allra flesta har ju gått igenom två barn. Många fler än så eftersom att de var andrahands-fynd från början. Med andra ord har de haft hål och fläckar och noppror och de hade ändå sorterats ut och slängts om jag skänkt dem till bättre behövande.

I helgen gav jag mig på en av mina favoritpyjamasar som jag köpte till Isak på en symässa 2013. Den har Bockarna Bruse-tema och ser ut som något från min egen barndom. Dels på grund av mönstret, men också på grund av den dåliga kvaliteten på tyget. Den är nopprig och muddarna har krympt mer än det övriga tyget, så redan när den passade satt den rätt illa. Dålig kvalitet spelar hur som helst ingen roll. Både jag och barnen har älskat den. Och nu kan vi fortsätta göra det. Från att ha varit en illasittande pyjamas har den nu fått nytt liv som en trekvartsärmströja. Hade jag varit mer pysslig hade jag fållat kanterna, men nu är jag inte det. Däremot är jag ganska nöjd. Mina nya skills med saxen har gett Karl sex nya t-shirtar med varierande längd på ärmarna och tre par shorts. Helt utan onödiga utlägg och nostalgitårar! HURRA!

Detta kanske alla ni med barn som har passerat body-stadiet har gjort i alla år, men om inte är mina bästa tips att: klipp så nära bensömmarna som möjligt, vik plagget dubbelt och klipp jack i där sidorna möts, så har du ett mått att gå efter om du klipper på frihand (jag gör det, för jag är lat, och det har blivit bra ändå). Välj längd på ärmen beroende på hur tight tyget är eller om det sitter en ful fläck någonstans (samma med brallor) eller skit i att klippa av om det inte behövs. Även här viker jag plagget på mitten och klipper jack i båda ärmarna när de ligger jämnt, för att få rätt längd. Fålla om du orkar (jag gör inte det). Slipp köpa nytt! Lägg pengarna du sparar på hudvård. SKOJA. Gör vad du vill för dem, jag bryr mig faktiskt inte.

Någon som sitter inne på andra gyllene tips?

Continue Reading

Klädbytardagen

För så länge sedan att jag inte ens orkar söka i hennes blogg, lade Mirijam upp ett inlägg om en klädbytardag som hon och hennes vänner har som tradition. Svag som jag är för återvinning, byten och icke-konsumtion (och fika och bra umgänge) reagerade jag som varje vettig människa skulle ha gjort. Jag blev avundsjuk. Sedan pratade jag med Katta om något helt annat och sedan kläckte någon av oss idén om att göra en Mirijam och ha en klädbytardag själv. Detta var för snart ett år sedan. Vi planerade in en ganska så snabbt, men samma dag som den skulle hållas folk blev sjuka och någon ställde in och allt sket sig och efter en tid skänkte jag det jag hade tänkt byta till Stadsmissionen och ja, vi trodde väl inte riktigt att det skulle bli någon klädbytardag alls efter det. Men tji fick vi! För plötsligt styrde Katta och jag upp en igen ändå och idag hände den! Hurra!

Vi var väl en åtta vuxna och ett gäng ungar som sågs i en samfällighetslokal i Skogås över enorma mängder fika, lagom starkt kaffe och högar av kläder och prylar som inte använts på alldeles för länge. Jag hade till och med lyckats övertala mig själv till att ta med de där grejerna som jag knappt unnar andra, för att jag egentligen vill ha dem även fast jag aldrig använder dem. Kände mig oerhört givmild som gjorde det, faktiskt. Och så hamnade sodastreamern som jag vann för ett år sedan hos någon som förhoppningsvis använder den mer, och den nästan orörda bärabarnryggsäcken hos Nova som letat efter en sådan länge och jag fick en ny vårjacka och en klänning och träningsbyxor och Isak fick en huvtröja han inte ville ha och ja. Bra byten blev det och ingen av oss behövde köpa någonting mer än lite fika. Up yours kapitalismen!

Det blev en hel del över. En svart sopsäck, fyra ICA-kassar och två papperskassar fulla med kläder. Jag erbjöd mig att ta allt till Stadsmissionen, eftersom att mängden grejer jag hade med mig från början ändå hade tvingat mig att vara bilburen idag. Men så hade någon koll på ett asylboende i Farsta och det var inte särskilt svårt för oss att inse att det var dit vi skulle skänka allt. Så jag tog bilen dit istället.

Alla borde faktiskt ha bytardagar och alla borde skänka det som var tänkt att bytas bort, men som av olika anledningar inte blev det, till bättre behövande. Jag blir galen av alla grejer som vi bara har, utan att de används. Nu kan jag vara lite mindre galen över det. Ett tag.

Continue Reading

Cotton is not candy

Jag har alltid tänkt att bomull – det är bra grejer det. Egentligen vet jag inte varför, men det är nog för att jag tänker att det är ett naturmaterial och att naturmaterial alltid är bättre än syntet. Fast bomull är faktiskt inte särskilt bra alls. Idag har Råd och Rön lärt mig att det krävs SJUTUSEN liter vatten för att producera ett kilo bomull och att 10% av världens bekämpningsmedel går till bomull, trots att bomull bara tar upp 2,5% av jordbruksmarken. Det är så himla lätt att skita i allt som händer långt borta, men jag lovar er. Förr eller senare kommer de där bomullsodlingarna och biter oss alla i röven.

Så vad gör vi då? Det går så klart att köpa ekobomull, men trots att den är giftfri så finns inga regler om hur vattnet ska användas. Dessutom är bara 1% av den bomull som produceras ekologisk och plagget som innehåller ekobomull kan fortfarande ha behandlats med giftiga ämnen under tillverkningen. Råd och Rön säger att hampa är bättre. Och bambu, lyocell, rami och mjölkfiber och ekoull. Jag säger att återvunnet alltid vinner. Det är snällare mot miljön, det är snällare mot plånboken och om du googlar ”second hand clothes quotes” får du bland annat upp den här bilden på Chris Isaak:

Chris Isaak Quotes-9

 

Ps. Här kan ni läsa lite om varför jeans är en rätt obehaglig grej ändå!

Continue Reading

Allt har tydligen ett pris – så även utslitna barnskor

Sjuttionio kronor plus frakt på femtiofem för ett par slitna gympadojor i storlek 26 från HM? Tradera, sluta rök på. De där skorna var inte ens värda det där i nyskick.

Någon som har stövlar och höstskor i storlek 26 till övers? Isaks båda par gav upp, med en fransk suck, häromdagen och jag är ju med i ”team återvinning” och slipper helst nyköp. Missförstå mig inte, 134 kronor inklusive frakt har jag inga problem att betala. För något som inte är nedslitet och som tillhör ett mer kvalitativt märke än HM, that is.

Continue Reading

Bokåtervinning

Titta vilken jättebra grej prefekten på mitt jobb gjorde! Länsade bokhylla hemma på överflöd och skänkte till sina anställda. Jag valde de fyra böcker som inte var skrivna av Liza Marklund eller Henning Mankell och som inte handlade om att bli en lyckad kock vid mikrovågsugnen eller köttgrillen. Ganska nöjd med mina val. Gillar ju Siwan (vem gör inte det liksom) och att läsa böcker om att bli snäll är väl något alla borde göra, till exempel. Hade förmodligen aldrig köpt böckerna om jag inte fått dem. Älskar återvinning!

Egentligen är jag skitdålig på att läsa böcker. Det är lite av ett komplex, så min plan är alltid att jag ska bli bättre på det, men det går sådär ärligt talat. Förra året läste jag halva En man som heter Ove, sedan tröttnade jag på alla fyndigheter och lade ner. Sedan lyfte jag Eld och läste två sidor när den kom ut, innan jag konstaterade att den var för tung att läsa i sängen och glömde bort den. Så lite bok har jag nog inte läst under ett år sedan jag lärde mig läsa. I år går det lite bättre. Är snart färdig med Egenmäktigt förfarande och tog mig igenom Alice in Wonderland som e-bok för några veckor sedan.

Jag kommer ju aldrig bli någon som läser hundra böcker per år – men typ en per kvartal hade ju känts rimligt eftersom att jag ändå gillar att läsa. Jag är bara jättedålig på att sysselsätta mig med längre texter. Som inte finns på nätet. Och som inte följer med när man byter väska, såvida man inte har ett bra minne. Och det har inte jag. Men nu har jag i alla fall ytterligare fyra böcker att ställa i bokhyllan. Någon som vet om det är bra böcker?

20140430-102204.jpg

Continue Reading