web analytics

Betapet älskar kön

Har börjat spela Betapet igen. Laddade ner appen, öppnade ett av mina sju konton och fastnade. Fast det var ju på håret att jag lade av redan innan jag började på grund av det här tramset:

20131228-222832.jpg

Ingen jävel ska välja mitt kön säger jag! Inte ens när det kommer till ordspel är det okej att vara odefinierad. VARFÖR är kön viktigt? Så löjligt. Inte bara tvingas jag ange vad jag betecknar mig som, jag får även välja vilket kön jag vill spela mot. Och vet ni vad som händer när spelsidor gör så här? Agerar dejtingsajt i mjugg? Då får den som anger att den är ”kvinna” jävligt många ovälkomna meddelanden i chatten från män. Som särskriver.

Så nu är jag man och gift på Betapet. Om ni undrar.

Vintertips

Egentligen hade jag tänkt skriva ett inlägg om mina tuttar och vad som hände med dem när jag gick upp respektive ner arton kilo, men jag ångrade mig. Det hade blivit ett för sorgligt inlägg. Jag tänker att jag tipsar om Fredrik Lindströms vinterprat i P1 istället.

Vi hade sådan tur att vi befann oss precis så pass i Småland att vår bil kunde ta in P1 under längre tid än tio minuter när programmet sändes igår (radion är lite godtycklig i sin mottagning har det visat sig). Hade vi inte gjort det hade jag förmodligen vänt bilen för att få lyssna klart. Å vad Fritte är bra! Om det hade funnits minsta tvivel i mig angående konsumtionsstoppet nästa år, så hade de sannerligen dött efter detta program. Gör er själva en tjänst och lyssna på karln. Fattar inte hur en människa kan ta ämnet ekonomi som religion och göra det till något så bra och roligt. Heja Fredrik.

Vinter i P1 med Fredrik Lindström 

Migrän

Igår skrev jag ett move it mama-inlägg om hur bra livet är. Idag vaknade jag illamående med synbortfall och känslan av att hela julens tomtearme borrar ett hål i min tinning. Otack är det positiva tänkandets lön!

Om ni ursäktar drar jag mig tillbaka till mitt mörka rum nu.

Skåne here we come!

Nu packar vi Bruno och drar! Fem dagar och sedan hem. Har ingen aning om vad planerna är annat än julafton, för till skillnad från alla andra år som jag pendlat ner över jular och semestrar så har jag inte hört av mig till folk två månader innan avfärd den här gången. Vill hemskt gärna träffa precis alla, men efter den här hösten känns det även extremt lockande att bara ligga på en soffa och växla mellan stickningen och att svulla brysselkål i fem dagar.

Och med detta inlägg hade jag egentligen velat säga något givande och intressant, men eh… ja. Stickning och girl power upp till kamp?

20131218-215548.jpg

Jamen jag hamnade väl lite efter då

A photo a day – drink.

20131217-215729.jpg

 

Bakom hipstamaticfiltret döljer sig ett halvt kilo körsbär, en sjuttis brännvin och en ansenlig mängd socker. I fyra månader har den stått där och göttat te se. Likören. Precis som på morfars tid.

Förstår ni att det enda jag behöver göra nu, är att ta upp bären och rulla dem i smält choklad, för att få ett halvt kilo körsbär i likör á la Aladdin? Glädjens tid!

Världens tråkigaste skämt

Isak kom på en tisdag. Någon gång under torsdagskvällen slog den så kallade baby bluesen till. Som jag grät. I en veckas tid grät jag. Över att lämna BB, över att Sabbat blev rädd för Isak, över att Sabbat accepterade Isak (efter att ha revirmarkerat precis allt i hela lägenheten – obs genom att stryka sig mot saker, inte genom att kissa obs), över utförsäkrade på tv, över en man som sjöng Here I go again on my own på tv 4 på fredagskvällen. En kväll, när det började gå upp för oss att Isak bara tänkte sova om han fick ligga på våra bröst och vi båda var trötta och frustrerade hade Alex ett skarpt röstläge mot mig. Då grät jag så mycket att hela näsan svullnade igen så pass att jag inte kunde andas genom den på nästan en timma.

Stackars Alex brukar folk säga när jag berättar om det här. Gud vad jobbigt för honom att jag var så känslig. Ja. Stackars Alex som slapp gå med foglossning i fem månader, krysta ut ett 4.8 kilo tungt barn och förlora 2.5 liter blod samtidigt och sedan bli överöst med fler hormoner än du hittar på ett högstadium. Alltså – jag underskattar inte Alex stöd under hela den här perioden, men seriöst. Det är inte ens ett lite roligt skämt att det var synd om honom här. Inga skämt som går ut på att reproducera bilden av kvinnor som så himla jobbiga, att det liksom inte spelar någon roll vad vi går igenom för vi är liksom bara så himla mycket KÄNSLOR utan grund, är roliga. Däremot hade det varit jättekul att få sparka alla som skämtar så hårt på knäskålarna, men det gör jag inte. För jag gillar inte att utföra våld. Jag gillar bara att tänka våld.

Meeen alltså…

Skärmen på min telefon dog. Alltså på min gamla telefon som jag skulle ha som back up när den nya är inlämnad på service. Åh så jättesur jag är över det här nu. I vanliga fall är det extremt irriterande om telefonen pajar men just precis den här veckan som kommer är jag mer eller mindre beroende av att den funkar. Dessutom: två veckor ska jag vänta på att få tillbaka telefonen som är på lagning – fast enligt killen i butiken så lagar de inte ens så nya telefoner utan de byter bara ut dem. Nu tycker jag att det är fullkomligt idiotiskt att inte laga något som går att laga, men om de nu ska vara idioter så undrar jag faktiskt varför de måste dra ut på idiotin i två veckor?

 

All star luciatåg

Denna dagen tre liv. Började med att inte sova efter typ ett i natt, fortsatte med att tappa mobilen så att glaset sprack, sedan blev det bråk och efter det kom SL och gjorde sitt och så skar jag mig i fingret på trasiga mobilen och ja orkar jag ens berätta om all leda? Nej. Nu är jag hemma med stjärnor från OLW och det är det enda jag tänker fokusera på förutom att det är lucia och att jag har en önskerubrik att leverera.

Varje år vid lucia är det alltid något som dyker upp som får folk att drämma näven i fickan och konstatera att nu är det nog. Förre året var det en missuppfattning om att pepparkaksgubbar förbjöds i ett (ETT) lucia-tåg som tydligen gav en bild av hur PK-eliten tagit över hela Sverige. I år är det något tomteförbud vid sidan av traditionen att pojkar absolut inte ska bara luciasärk. All vrede med utgångspunkt i bögskräck och bevarande av traditioner. Låt mig säga som så här: när jag satte ihop mitt all star-luciatåg så sket jag i traditionerna. Fifi, I give you:

Lucia – Patti Smith. Utan tvekan. Jag tänker att jag byter ut tärnorna mot smådjävlar med glitter i håret och då finns det inget val än att samtliga döda medlemmar från Ramones återuppstår och joinar den enda levande så att de kan ta på sig den uppgiften. Nu ska det ju vara tolv tärnor enligt traditionen, men jag skiter som sagt i traditionerna så jag låter Ramones vara smådjävlar tillsammans med Nina Simone och the Supremes och så får det vara bra med det. Jag tänker att de kommer göra väldigt bra stämmor ihop. Stjärngossar? Chris Isaak givetvis, och Jon Bon Jovi måste såklart få stå och fladdra med brösthåret någonstans i tåget (inte en chans att han får vaxa på lucia). Peaches måste också vara med. Hon får vara tomte tillsammans med Iggy Pop. Inte för att jag gillar honom sådär överdrivet mycket, utan för att de samarbetar så bra. Pepparkaksgubbar? Nej. Jag vill ha lussekattsdonnor. Lady Gaga kan gott sluta gå i kött och ta på sig saffran istället och det kan hon göra tillsammans med Bette Midler. Fattas någon? Ja alltså Trent Reznor gör ju musiken så han får stå i bakgrunden. Och Axl Rose har tyvärr åldrats på det dåliga sättet så han kan ligga i rännstenen utanför och skämmas tillsammans med Marilyn Manson. Madonna? Gillar inte henne. Dessutom tycker jag att det räcker så här.

Om inte min dator var så sabla tyken hade ni fått en fantastiskt fin paintbild på allt det här, men nu får ni inte det. Det här var alltså en önskerubrik från Fifi!