Ps. Jag sprang!!!

Igår, när jag sade att jag skulle kolla på Sons of anarchy och dricka te så ljög jag! Jag sprang istället! Svinkallt var det och mörkt och isande så att halsen värkte och benet kändes stumt och en lågmäld trettionågonting kvinna hejdade mig för att säga att jag inte syntes när jag sprang mitt under en lampa, med reflexer, på trottoaren (mycket irriterande). Men! Jag sprang.

Jag fick överlista mig själv för att komma ut, förbannat sugen på te som jag var. Tog till det gamla knepet att byta om i smyg, hela tiden med fokus på att iskallt beckmörker är en fullgod ursäkt för att fortsätta vara inne. Sedan när jag var ombytt kändes det ju sjukt fånigt att sitta i soffan med springkläder och glo, och fånig vill jag inte vara, så jag sprang. Jag stod bara ut tre och en halv kilometer, men ändå! Så otroligt nöjd över mig själv. Tyvärr tog jag ingen bild, så ni får hålla till godo med en som jag råkade ta när jag kom hem efter förra turen. Så här ser jag ut snett underifrån när jag tar av en sko och berättar om hur snabb jag är:

20131003-152329.jpg

 

||||| 0 Gilla! |||||
Continue Reading

Gråt över spilld soppa

I morse vaknade jag förvirrad och lite arg efter att ha drömt en kärleksdröm om Simon Cowell (vad vill mitt undermedvetna mig egentligen?). Sedan kom jag hit till jobbet och attesterade reseräkningar utav bara hillvidde som man säger i Skåne, ända tills lugnet stördes av en ganska intensiv lukt av fakes linssoppa. Jo, men den hade så klart läckt ut i påsen jag virat in lådan i och från påsen ut i väskan och genom väskan ner i stoppningen på min ena besöksstol. Mon dieu. Svärandes och spottandes försökte jag fixa det här samtidigt som en kollega kom in och berättade långt och väldigt ointressant om sin cykellampa. Alltså – hämtar man inte papper först till en kollega i nöd innan man går in på tråkigheter? Nej, tydligen säger man ”det där ser inte kul ut” och börjar prata om cykelutrustning. Tack för inget.

Jag köpte hursomhelst ett par jeans igår (Alex frågade om märke, som om jag vore en annan åttiotalist… jo jo, jag fyller 35 om en månad, jag tänker inte på märke, jag tänker på komfort och pris – så Lindex) och en tubhalsduk och jag ville mest ha en anledning att lägga upp en bild på mig i den nu. Behold:

20131002-081725.jpgMitt Dean Martin-face. Blir ljuv bara av att tänka på karln!

||||| 0 Gilla! |||||
Continue Reading

Måndag – nu sätter vi punkt för dig

bild017

Denna dagen – två liv! Minst. Hade tänkt skriva ett privat inlägg om vad terapin inte har gjort för mig på 16 månader (den har alltså gjort jättejättemycket men det är mest jag som inte fattar hur jag ska fixa bort Luther, Herr Ågren och alla andra karlar som satt sig på mina axlar), men efter att ha misslyckats massivt med allt jag tagit mig för sedan jag åkte hem från jobbet är jag är helt matt av självömkan.

Droppen för kvällen kom när jag lyckades göra en beställning av fotokopior på digitala bilder till Isaks fotopärm på förskolan, utan att ta med hela Alex familj. Jag glömde även att rensa bort dubbletterna på min egen. Smakfull och subtil som jag är! Känns som bäddat för släktfejd detta. Och innan jag åkte hem från jobbet stressade jag iväg ett mejl och råkade skriva ”härliga hälsningar” IGEN till någon okänd professor. Så nu sitter två människor ute i detta land och tror att jag är en doftljustyp som gillar healing eller något. Blir jättetrött på mig själv faktiskt. Så god natt. Efter att jag har tittat färdigt på när katten hostar upp en hårboll på Alex går jag och lägger mig.

 

||||| 0 Gilla! |||||
Continue Reading

Varför är det så svårt att göra det som är bra?

Detta får mig att må bra: motion, ett städat hem, struktur och godis i rimlig mängd. Det här vet jag – ändå satt jag under Isaks två timmar långa middagsvila utan att motionera eller städa eller packa väskan inför den stundande utflykten på eftermiddagen. Jag åt i och för sig inget godis, men det var enkom för att det inte fanns något inom räckhåll. Isak sov som sagt i  två timmar. TVÅ TIMMAR. Och vad gjorde jag? Jag fixade en blogglista och styrde upp en kodning som blivit fel så att sidan låg nere en stund. Förvisso sjukt effektiva saker – men kanske inte det som fokus borde legat på. Hur mår jag över detta nu? Anus. Jag visste ju det, jag mår ju alltid så här när jag inte är uppstyrd – så varför är det då så jäkla svårt? Varför springer jag inte när jag vet att jag mår bra av det? Varför packar jag inte väskan på kvällen? Varför lägger jag mig inte i tid? Varför är det så svårt att vara vuxen?

Periodvis funkar det och då tänker jag att så här MÅSTE jag fortsätta, för mitt skrala psykes skull och barnets skull – tänk på barnen, tänk på barnen – och sen faller allt på en dag. Soon to be trettiofem år gammal råkar jag trilla över ett blogginlägg om att när man har barn så måste man faktiskt se till att lägga en effektiv stund på städning varje kväll. Och jag vill bara böla och ba ”veeeet inte hur man göööör” och så slutar jag göra och sitter och känner mig usel istället.

Så mycket tid jag lägger på att inte leva som jag borde och sedan ha ångest över det.

Mvh

Skrev precis ett blogginlägg istället för att städa en kvart

||||| 0 Gilla! |||||
Continue Reading

Jag vet att Bechdel-testet inte är ett mått på om en film är bra

MEN JAG ORKAR INTE FLER FILMER SOM INTE PASSERAR! Från och med nu kan jag bara acceptera Loranga, Masarin och Dartanjang – men alltså hellre helt frånvarande kvinnor på skärmen än ett fåtal porträtt som bara finns med för att en snubbe inte kan existera i en film på två timmar utan att vilja komma till minst två gånger. Det är liksom inte det att filmer bara inte passerar längre, utan de som inte passerar verkar ha gjorts av män som hatar kvinnor. Så jäkla trött på detta. Vill se på fräsig action utan trams. Såg Stand up guys igår (som inte handlade om standup) och hur mycket jag än tycker om Christopher Walken kunde jag inte göra annat än muttra och välja stickningen framför ytterligare en film om män i övre medelåldern som tänder på unga tjejer (jaja, den handlade väl om lite annat också men detta var ett genomgående tema). Alltså skärpning nöjesfilmvärlden!

 

 

||||| 0 Gilla! |||||
Continue Reading

Nä nu börjar vi


Ni vet hur det är: vissa dagar borde man lägga ner all tid man har på sitt jobb men så fastnar man i att dra igång en sida på WordPress istället och sedan får man jobba över och så försummas familjen och ja NI VET. Så HEJ och välkommen till min nya dagbok! Lite mera vardag, lite mera barn, lite mer personligt, lite mer av allt det jag tänkte att jag aldrig skulle blogga om när jag började för fem år sedan. Vi får se hur det går ”på denna resa som kallas livet” (kan jag få en skottpeng på dem som uttrycker sig så på allvar?).

 

Also: krossa patriarkatet!

Bästa hälsningar

Fiat

 

||||| 0 Gilla! |||||
Continue Reading