Aldrig mer stegtävling

För två månader sedan kom någon på att vi skulle ha en stegtävling inom vår organisation. Enheter bildar lag och lagen tävlar mot varandra. Jag hatar sådana påhitt. Min chef frustade ”read your Foucault God damn it” när vi pratade om det på lunchen och några ville vara med. Och även om jag inte tänkte just då på vad hon menade så kan jag så här i efterhand säga att ja, faktiskt. Läs er jäkla Foucault.

Det finns nämligen inget charmigt i att arbetsplatsen övervakar de anställdas motion. Motion är något frivilligt som arbetsplatsen kan skita i att lägga värderingar i, för arbetsplatsen vet inte alltid varför folk inte motionerar och även när arbetsplatsen vet det, så har arbetsplatsen inget med det att göra. Mest irriterad blir jag över att man försöker maskera det som omtanke. Det finns inget som helst omtänksamt i att försöka tvinga fram motion eller i att skamma dem som inte hänger på. Morr.

Hursomhelst. Ja. Men. Alltså. Ja. Sade jag att jag hatar den här typen av påhitt? Det kanske är lite svårt att tro på, för jag anmälde mig ändå. Tänkte att det är väl ändå ingen som bryr sig i vilket fall, och så hatar jag att vara utanför. Faktiskt. Inte för att jag gillar att var en del av gruppen när jag väl är det, men det fattar jag inte när jag står utanför. Så när två personer började prata om att anmäla sig stod jag inte emot grupptrycket som kom från alla mina känslor, utan jag anmälde mig helt enkelt via appen.

Och det var ju dumt.

Min morot har aldrig varit att anmäla sig till en tävling. Jag vet inte varför jag inbillar mig att det alltid ska vara annorlunda, men så fort jag har anmält mig blir jag obstinat och vägrar göra något. Här såg jag dessutom snabbt att man vi appen kunde gå in och se enskilda individers resultat. Direkt efter jag registrerat mig bestämde jag mig därför för att inte vara med, men jag fattade ju inte hur jag skulle få bort mig själv så jag lät bli. Det kunde väl ändå inte spela så stor roll?

Lol. Det spelade jättestor roll.

Förutom att en frejdig, självutnämnd lagkapten har tjatat (förlåt ”peppat”) om att registrera våra steg flera gånger i veckan i gruppmejl, har de som inte registrerat något fått riktade mejl till sig personligen. Både jag och min kollega har blivit uppringda och ombedda att ligga på dem hos oss som ”rör sig för lite”. Som om detta inte vore tillräckligt irriterande blev jag även lite extra pushad för att jag ligger sist. Men för helvete? Jag har inte med mig telefonen jämt och även om jag hade det, när fan ska jag hinna gå? De senaste veckorna har varit de värsta på flera år vad gäller övertid och jag tänker inte, INTE, ”ta en för laget” och försumma den lilla tid jag har med barnen (om de är vakna) när jag kommer hem. Och när barnen har gått och lagt sig tar jag ut min fulla rätt att äta mat, duscha, förbereda morgondagen, städa undan och sedan om jag har tur: orka läsa, blogga eller se på en tv-serie en stund. Det finns inget som helst utrymme för mig att ”gå av en hållplats tidigare” vare sig jag ska till eller från jobbet just nu. Och på jobbet, där är det såååå sjukt, för där jobbar jag. HAR NI HÖRT?

Påpekade detta och fick ett ”men duuuu, vi skojar bara. Ta det inte så hårt! Men glöm inte att registrera dina steg och tänk på att varje steg räknas för att vi ska vinna”. Trippel facepalm.

Nej vet ni vad. Det här var det dummaste jag gjort den här sidan av året, och jag är inte ens förvånad – för jag vet ju att jag hatar allt med den här typen av arrangemang. Ändå gick jag med. Jaja. Nu skriver jag det på internet så att det aldrig försvinner: aldrig mer stegtävling på jobbet. Hör ni det? Aldrig mer! Hädanefter ska jag bara lyssna på min chef.

Vidrig bonusinformation: allt fler undersökningar visar att på de platser där det finns en sportig chef, premieras de anställda som motionerar mer än dem som inte gör det. Det är så provocerande att jag inte vet vad jag ska göra med informationen, mer än att låta den stå där och tala för sig själv.

Continue Reading

Nu är vi i Branäs

I en stuga i Branäs. Vid liv. Vi hade lika gärna kunnat ligga på varsin bår i ett sjukhus eller något ännu värre. 

Vi körde på 80-vägen som följer på västra sidan om Klarälven, någonstans i obygden norr om Karlstad. Plötsligt tyckte bilen framför oss att den skulle stanna och svänga in på en grusväg. Den typen av grusväg som är omgiven av högt gräs och som syns först när man passerar den. 

Bilen hade inga fungerande bromsljus och den hade ingen blinkers. Det var med andra ord ytterst svårt att uppfatta att den gjort en inbromsning mitt på vägen för att svänga av. Plötsligt märkte jag bara att vi närmade oss den lite för snabbt. Väldigt mycket lite för snabbt. Nu hann jag ställa mig på bromsen så att däcken eventuellt färgade asfalten i flera meter, och jag hann gira åt höger. Jag har även hunnit snudda vid ”tänk om” cirka en triljard gånger. Vi passerade så nära den andra bilen att jag hade känt lukten av förarens rakvatten om vi båda haft rutorna nere. 

Det finns mycket jag känner nu, men allra tydligast känner jag att fy fan vad jag är tacksam över att jag gör som varje vettig förare gör och håller avstånd när jag kör. För hade jag inte gjort det, hade jag bara legat några meter närmre, då hade jag som sagt inte suttit i en stuga i Branäs nu. Förmodligen inte min bror eller mina barn heller.

På  höger sida om vägen fanns en breddning för en busshållplats. Vi hade eventuellt hamnat i diket utan den. Så det var ju bra att den fanns. Till exempel är det ju bra att den finns för den utan bromsljus och blinkers, som behöver vänta ut trafik innan det går att svänga in på en skymd väg från en landsväg där bilar kör i hög hastighet. VAD ÄR DET FÖR JÄVLA IDIOT SOM INTE FATTAR DET?!?!

Continue Reading

Sista inlägget om webbhotellbytet

Ja jävlar. Vilken pärs hörrni? Men nu. NU tror jag banne mig att jag är över på andra sidan, två veckor försvann på vägen men bilderna är i behåll. Några inlägg är klippochklistrade och några är borta för alltid. Jag har fortfarande en hel del att bygga upp, som blogglänklistan och kategorier och sådant där annat, men alltså jag läser Vassa föremål av Gillian Flynn just nu så det får faktiskt vänta. Jag har redan lagt en arbetsdag i tid på den här bloggen idag, inklusive en timmes supportsamtal till GoDaddy som tydligen har fått pris för sin support? Jo tjenare. Pris för att fara med osanning möjligen. Mindre än tio minuter skulle jag få vänta på svensk support, efter en halvtimma kopplades jag upp till en engelsk variant som inte kunde hjälpa mig alls. Tacka vet jag Sandra på one.com som till slut ledde mig rätt.

Skål!

23402ad5375d46df16ccf07b040dea3f

Continue Reading

Snart blir det mörkt här en stund igen

Både på sidan och i sinnet. Försöker lösa flytten av webbhotell, så att även mina bilder kommer över hit, och det är tydligen jättekrångligt och jag måste göra en massa saker jag inte alls förstår. Jag gissar att det har skitit sig och att jag får köra på här utan mina bilder, men vi får se. Jag försvinner en stund och testar.

Påminn mig om att i fortsättningen 1) stick to my plans 2) inte lita på support 3) aldrig mer byta webbhotell. MERCY!

Eventuellt är det här det mest onödiga jag har skrivit eftersom att det troligen inte kommer att gå att läsa.

Continue Reading

Hemma!

Jaha. Swoooooosh. En vecka är över. Tidens gång är det obehagligaste jag vet. Dels för att den är så snabb, men också för att den kommer att vara så himla långsam nu när jag bygger upp den här sidan igen. VARFÖR GJORDE JAG INTE SOM JAG TÄNKTE FRÅN BÖRJAN? Sak jag ångrar bittert just nu. Men men. Man lär sig ju rätt mycket på att vara dum ska ni veta, så vad som än händer med den här bloggen i framtiden, kommer jag aldrig mer lita på en supportperson som säger ”jaja, men sedan loggar du bara in och fortsätter som vanligt”. För så var det ju inte alls. Som tur är, gjorde jag en exportfil av bloggen i mitten av augusti. Som synd är fixade jag om temat jag älskade och inte alls kan minnas vad det heter, och alla kategorier efter det.

Hursomhelst. Nu ska jag börja läsas en ny bok (Vassa föremål av Gillian Flynn), tycka synd om mig själv (pga begynnande ryggskott) och äta helt sjukt goda knäckemackor med dijonsenap, ost och tomat. Hej så länge!

Continue Reading

Lite problem här

Som ni märker går det skitdåligt att byta webbhotell. I eftertankens kranka blekhet osv skulle jag hållit mig till min ursprungliga plan. Nu blir inte ens bilderna rätt. Och temat jag kämpade med häromveckan? Som bortblåst. Mon dieu! Aja. Får styra upp detta när jag kommer hem. Skål!

image

Continue Reading

Lever livet

Har spenderat större delen av dagen vid en pool med gårdagens mascara under ögonen, ett ljummet glas vin i handen och Det där som nästan kväver dig av Chimamanda Ngozi Adichie på plattan (tack för tips!!). Under ett parasoll givetvis. Gillar fortfarande inte att vara i direkt sol sådär överdrivet mycket, men nu när jag är medelålders är jag tydligen ändå tillräckligt gammal för att uppskatta solsemester i några dagar.

Saker som hjälper solsemestern på traven: natten. Vi bor mitt i ett naturreservat, under en stjärnhimmel som är helt ostörd från stadsljus. Jag vet inte hur jag ska beskriva den, men den är ta mig fan helt fuck butt amazing om ni ursäktar.

Så. Nu ska jag fortsätta läsa bok.

Continue Reading

3 x utflykt i Skåne

I tisdags åkte vi en retrotur ner till Skåne. Retro som i: varm bil utan luftkonditionering plus saft i petflaska (sirapsflaska hade ju varit lite mer true, men vi hade ingen över den här gången tyvärr). Eftersom att Isak är ett barn med helt vansinnigt mycket energi till övers, blir det minst en utflykt om dagen. Här är några av ställena vi besökt hittills:

Tekniska och Sjöfartsmuseet plus Kommendanthuset

Egentligen skulle vi till Hyllie vattenpark som är gratis, men det där fina vädret som alla skåningar skrutit om i flödet de senaste veckorna var överspelat i onsdags. Femton grader och moln på förmiddagen tog oss till Tekniska & Sjöfartsmuseet istället. Det är svinbilligt inträde (60 kronor totalt för oss och då gäller inträdet även Malmöhus museum och slottet som ligger trehundra meter bort), men inte särskilt billig parkering så det jämnade ut sig. Luften är precis lika dålig som jag minns den där inne och jämfört med Tekniska museet i Stockholm är det ju rätt litet, MEN väl värt ett besök för alla ångmaskinsentusiaster (vi är minst tre i den här familjen). Dessutom har de gamla fina bilar, en ubåt som den som vågar kan gå in i (alltså inte Isak, eftersom att han inte litade på att den inte skulle åka iväg) och ett lekrum för barn upp till tio år. Bonus med det här besöket var alla utskällningar Alex gav dryga skolungdomar. Kan inte lova att ungdomarna är där varje dag dock.

Museet har inget eget kafé, men det finns ett i Kommendanthuset precis bredvid. Kaffet är dyrt (förväntar mig av någon anledning alltid Gran Canaria-priser anno 1997 när jag åker till Malmö), men de hade riktigt goda och prisvärda soppor kan jag tala om. Tyvärr envisas de med att göra sina egna chokladbollar, så det blev ingen delicatoboll för mig – men men. This to shall pass osv.

Här äter i alla fall hipsterbarnet Isak upp min surdegsmacka innan han ger sig på sina pannkakor med glass. Fem minuter senare hoppade en kråka och en mås upp på bordet och slogs om en pannkaksbit (måsen vann), vilket lämnade Isak imponerad, förvånad och lite kränkt. Men som tur var hann han bli mätt innan det:

 

Statarmuseet, Torups slottscafé och Torups bokskog

Utanför Bara ligger Statarmuseet. Bara är bara ångest för mig – en riktig håla som jag arbetade i alldeles för länge en gång i tiden – men Statarmuseet är fantastiskt. Så det besöker vi varje gång vi åker till Skåne för att vi 1) älskar museum, 2) älskar arbetarhistoria och 3) älskar att fika i naturnära miljö. Förr, det vill säga för mindre än ett år sedan, gick det att göra sina egna våfflor här – men nu är det ny regi och våfflorna är borta. Det gör inget för de har fortfarande grahamsmuffins med färskost och sylt och saltlakritskola som är så vansinnigt god att ja… att du vill tacka livet om du äter en. Dessutom har de ladugårdsdjur, föreläsningar, uteleksaker för kidsen och en helt och hållet rafflande liten butik. OCH jättegott kaffe som serveras i för små, skira koppar, så det är tur att påtåren är fri och oändlig.

På promenadavstånd, om man inte tar bilen, ligger först Torups slott med tillhörande kafé och en liten utställning om Torup, och sedan Torups bokskog med ytterligare ett kafé, en damm, en skogslekpark, slingor att springa, träd att titta på och myggor att ätas upp av. Det finns massa matsäcksplatser där, så den som är fixig kan ta med sig eget. Det var inte vi, så efter att vi fikat på Statarmuséet fikade vi på slottscaféet. De är inte toppen på vegetariskt utbud, men de gör en djurfri macka om du ber dem.

Gramhamsmuffins, kolor och utsikt mot ett dött träd.

 

Trollenäs slott och antikhandel

Traditionsenligt posörfoto framför slottet.

Trollenäs slott besöker vi också i princip varje gång vi åker till Skåne. Det ligger ut mot Eslöv och den som vill kan åka via Marieholm på vägen dit (lite beroende varifrån man kommer). Marieholm är inte ett jättelevande samhälle, men det ger en fin bilresa.

Hur som helst. Slottet får du inte gå in, men slottsträdgården är vansinnigt fin med en bäck, tillhörande damm och en massa broar. Dessutom har de ett kafé med Skånes nästan bästa fika, skulle jag våga påstå efter att ha fikat mig igenom i princip hela landskapet.  På ovanvåning finns en antikloppis med svindyra (men säkert prisvärda) antikmöbler och ett galleri med konst jag inte gillar. På promenadavstånd från slottet finns ytterligare en antikhandel med inte fullt så dyra grejer, där jag alltid vill handla.

I år såg vi bara änder vid vattnet, men tidigare år har jag sett mård! Och någon typ av fisk samt, i runda slängar, en miljard ekorrar. Älskar denna plats!

Frappé (som jag kallar det, men här hette det frappe tydligen) och veggomacka med marinerad kronärtskocka.

Nej, som synes räds vi inte de vita giften, gluten och socker, på våra turer inte. Och tur är väl det med tanke på vad det gör för livskvalitén.

Så. Det var det hele. Åk till de här ställena om ni besöker Skåne och tacka mig sedan.

 

Continue Reading

En sommarlista

Jenny har gjort en sommarlista, och jag är ju inte den som är den – så jag tänker minsann göra en jag med.

Mina planer för sommaren:

Jag har inte riktigt fattat att det är sommar NU, så mina planer är fortfarande lite lösa, men på ett ungefär ser det ut så här:

Jag hade storslagna planer på att vi skulle bila mycket i sommar, men AC:n pajade i bilen en varm dag nu i veckan och vi har inte råd att laga den. Dessutom har bilen börjat skramla oroväckande när jag växlar, så vi får väl se om den över huvud taget överlever till slutet av augusti. Annars är planen att Alex jobbar från mitten till slutet av juni och jag har Karl-ansvar när Isak är på förskolan. Vi fortsätter mest troligt som vi gör nu. Med promenader, ett och annat kompishäng om någon lyckas vara ledig och kanske lite för mycket tid inomhus för att jag är lite halvkass på att få ändan ur vagnen. På tisdag åker vi i alla fall till Skåne en vecka för att fira min ömma moders födelsedag.

I juli är Alex ledig så vi hänger hos hans föräldrar på landet en del i början och tar traditionsenliga turer runt om i Sörmland både ensamma och med hans föräldrar. I slutet av juli blir det Skåne, sedan börjar Alex jobba igen. Jag hoppas att vi får in Örebro och Branäs också, men det återstår att se. Någon av de sista dagarna i augusti ska jag in på kick-off med jobbet, sedan börjar jag jobba 25% från 1 september och 2 september åker vi en vecka till Kroatien för att fira Alex ömma moder som fyller 60. Ironiskt nog är det hon som bjuder oss och inte vi henne. Hur som helst så kommer jag må mycket bättre den här sommaren än förra, som började så här:

IMG_8951

 

Bästa sommarstället:

Jämnt skägg mellan Alex och mitt föräldrahem där. Jag älskar slotts- och herrgårdsutflykter, loppisar och bad. Alex föräldrar bor lite sommarstugeaktigt ute på landet. De är ganska aktiva och har helt sjukt bra koll på vad som händer runtom i Sörmland, så det blir alltid många roliga utflykter. Dessutom har de nära till kristallklara skogssjöar (som jag i och för sig inte kommer att våga bada i efter att ha läst Vattnet drar).

Mina föräldrar bor i en villa i en skånsk, ganska omysig håla – men, de har nära till havet. Och till en massa herrgårdar och slott och loppisar och ja, slipper jag bara åka in till grannhålan där jag gick i högstadiet så gillar jag att vara där. Framförallt för att det innebär filmmaraton och chips med mina brorsor.

IMG_9063
Isak på landet, utanför Gnesta.
IMG_9557
Isak i trädgården hemma hos mina föräldrar i Skåne.

Här badar jag helst:

I havet. Har badat i många hav och har ingen direkt favorit, men lättast blir så klart Östersjön eftersom att det är där mina föräldrar bor.

Hur länge ska du vara ledig?

Till och med 1 september. Jobbar en dag och är sedan ledig en vecka igen.

Vad ser du mest fram emot?

Att träffa mina föräldrar och bröder och att fika på olika slott.

IMG_9540
Isak och mina bröder vid Lödde å, nedanför en herrgård med sjukt goda våfflor på menyn. 

Vad kommer du köpa inför semestern?

Bensin antar jag. Köper sällan semesterspecifika saker

Det här lyssnar jag i sommar:

Korpringstrilogin av Siri Pettersen, Olle Ljungström, Nina Simone och Danzig.

Favoritsommardoft:

Varm asfalt och hav.

Hur kommer du att göra dig illa?

Det känns som att jag kommer vricka en fot, men är inte Saida så jag vet faktiskt inte.

Vad oroar du dig för?

Är jätterädd för drunkningsolyckor. Precis som när Isak var ny kan jag vakna på nätterna och tänka på orimliga drunkningsscenarion i timmar. Jag antar att det är hormonellt. Nog för att jag alltid är lite rädd för drunkning, men så här illa har det bara varit i nära anslutning till barnafödslar.

Vad vill du verkligen hinna med?

Läsa och sticka och sova så att jag kan vara en bra förälder. Och springa lite kanske? Och podda.

IMG_9453
Förra sommaren var jag generellt en ganska dålig förälder pga nygravid, trött och illamående, MEN jag gjorde sjukt många skattjakter med Isak i mina föräldrars trädgård.

Vad tror du egentligen att du kommer göra?

Spela ett skittråkigt spel i mobilen när jag inte kan sova, och vara en halvbra förälder.

Vem kommer du vara mest med?

Karl. Isak. Alex. Ungefär i den ordningen.

Vad kommer du lägga mest pengar ?

Bensin gissar jag. Förlåt miljön!

Vad kommer du äta?

Katta har introducerat mig för det ljuva livet med sallad på jordgubbar och fetost så jag hoppas på mängder av det och vattenmelon.

Vad kommer du dricka?

Bubbel, alkoholfri öl och vatten. Kanske är det här en frappésommar? I sådana fall kommer jag nog göra den på sojamjölk i år.

Vad kommer göra den här sommaren extra bra?

Att den blir lång och att Alex inte jobbar prick varje dag.

Hur kommer du minnas din semester sen i september?

Kommer förmodligen se hela mitt liv, inklusive den här sommaren, passera i revy när vi flyger till, och förhoppningsvis hem från, Kroatien i september. Är ganska flygrädd för tillfället.

Continue Reading

2015 – så här var du

För femte gången gör jag den här listan. Efter att ha läst igenom förra årets lista som finns HÄR, kan jag konstatera att 2015 var ett bättre år för mig personligen. Däremot knappast för världen eller många av mina vänner. Jag hoppas på utopin där alla får vara glada när det nu är 2016.

 1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag köpte tid hos en personlig tränare, Elin närmare bestämt, och jag började boxas för Åsa Sandell. Inget jag har gjort i år har varit så bra som de två besluten. Och så planerade jag in träningshäng med vänner. Det var helt nytt.
IMG_0570
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Som vanligt hade jag inga nyårslöften, men målet var att vara gladare 2015 än 2014 och det var jag.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Ja. Miljoner.

4. Dog någon som stod dig nära?

Pojkfröken dog. Vi stod inte varandra nära och vi hade slutat följa varandra helt i sociala medier – men han var en väldigt stor del av mitt liv på internet från 2008 till 2012, och även om jag känner att det kanske inte är min stora sorg att ha – att han dog – så är det så outhärdligt sorgligt.

5. Vilka länder besökte du?

Inga.

6. Är det något du saknar år 2015 som du vill ha år 2016?

Lugn och ro. Fy fan vad stressigt jag har haft det.

7. Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?

Extremt dålig på att minnas datum, men någon gång i slutet av juni så plussade jag på stickan, som det heter och just själva händelsen är ju svår att inte minnas. Och den 26 oktober släppte jag och Katta första avsnittet av En förbannad podd. 

en förbannad podd

8. Vad var din största framgång 2015?

Jag har blivit så jäkla bra på att säga ifrån till idioter och/eller bara blockera dem både mentalt och i sociala medier. Jämfört med innan alltså. Fortfarande en bit kvar!

9. Största misstaget?

Ingen aning. Att jag jobbade så mycket att jag knappt orkade ha ett socialt liv kanske.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Tror inte det? Eller jo, min rygg pajade i början av året på grund av undermåliga magmuskler. Samma magmuskler som jag nu har tagit itu med, med hjälp av personlig träning.

11. Bästa köpet?

Är fortfarande ganska begränsad i min konsumtion, men det jag lagt pengar på som känts värdast, så att säga, är träning och välgörenhet.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Tyvärr, mitt SL-kort. Det kostar, via statlig subventionering, 690 kronor i månaden för resor som stjäl mer tid än de sparar.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Jag har så jävla bra vänner. De gör mig i princip alltid riktigt glad. Att podda i Rätt Avigt och i En förbannad podd (med många av de vänner som gör mig glad). Boxningen – jag kan inte beskriva hur glad den har gjort mig. Och att jag har börjat läsa böcker igen. Det gör mig faktiskt jätteglad.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2015?

Den här med Ezra Furman kanske?

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Gladare.

16. Vad önskar du att du gjort mer?

Sovit, tränat, stickat, träffat vänner.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?

Stressat och grubblat.

18. Hur tillbringade du julen 2014?

Med mamma, pappa, ena brorsan, Alex, Isak och en hel del veganska tillbehör i Skåne.

IMG_1174

19. Blev du kär i år?

Jag är alltid mer eller mindre kär.

20. Favoritprogram på TV?

Jessica Jones, the Americans, Supernatural, the Good wife. Tittar dock inte alls på TV, utan streamar allt.

21. Bästa boken du läst i år?

Sara Stridsberg – Beckomberga: Ode till min familj. Den är så bra att jag önskar att jag hade den oläst så att jag fick läsa om den igen.

beckomberga-ode-till-min-familj

22. Största musikaliska upptäckten?

Återupptäckten av Type O Negative och Irma Thomas tror jag, alternativt Ezra Furman som jag inte lyssnat på alls innan i år.

23. Något du önskade dig och fick?

Läslust.

24. Något du önskade dig men inte fick?

Fungerande migrationspolitik.

25. Vad gjorde du på din födelsedag?

Hängde med familjen i Örebro hos min äldsta bror. Lekte i lekpark. Åkte upp i Svampen. Gick på någon typ av amerikansk restaurang. Fick en råsaftscentrifug. Var gravid.

IMG_0611

26. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Mer vänsterpolitik överallt – färre foliehattar från högern på ledarplats i morgontidningarna.

27. Vad fick dig att må bra?

Mina vänner, mina poddar, min familj, alla böcker och stickningen. OCH BOXNINGEN, ni har väl inte missat att jag boxades under 2015?

28. Vilken kändis var du mest sugen på?

Matt Damon tror jag. Förra graviditeten var jag sugen på att se alla filmer med Eddie Murphy, nu vill jag bara se film med Matt Damon.

mattd

29. De bästa nya människorna du träffade?

Jag tror banne mig att Linda var den enda nya personen jag träffade i år och banne mig om det inte vare en sjukt bra träff! (Ber om ursäkt till alla jag eventuellt glömt bort att jag träffade, men mitt minne är inte vad det en gång var).

30. Vad har du för nyårslöften inför 2016?
Inga, men jag hoppas att jag hittar en hemvist för min politiska plattform och att jag kan engagera mig mer för det jag tror på, men just nu så känner jag mest sorg över att de flesta som verkar stå på samma grund som jag i slutändan ägnar sig åt identitetspolitik och att peka finger åt alla som inte orkar leva som de själva gör. Och så borde jag faktiskt sluta läsa SvD:s och Göteborgspostens ledarskribenter. Det finns ju liberaler och högerfolk som har vettig argumentationsteknik – jag måste inte vända mig till trollen och foliehattarna.

Continue Reading
1 2 3 13