Vad jag läste i februari

En månad har gått och vad passar inte bättre än senaste avsnittets avsnittsbild som bild till detta inlägg nu när jag sammanfattar min läsning? Precis. Inget alls. Hur som helst. Det var en kort månad, och jag tog mig igenom ganska många korta böcker. Den här gången var faktiskt hela 27% av böckerna författade av män! Det ni.

Fyra var serieböcker, en var en helt FANTASTISK biografi, tre och en halv var ljudböcker. Två böcker lästes på engelska, resten på svenska eftersom att det var originalspråk eller för att jag inte kan franska. Fyra av böckerna återfinns i de två senaste avsnitten av podden. Ingen bok var utgiven i år, men några kom 2017. Himla bra månad faktiskt. Jag kommer förhoppningsvis klämma in en man till, Pär Lagerqvist med Gäst hos verkligheten, men det blir inte förrän ikväll. Nu ska jag packa väskan och dra till Branäs till på söndag. Hej och hå, mot tjugo minusgrader i snöstorm!

Som vanligt är det bara att ni hojtar om det är någon särskild bok ni vill att jag skriver om här!

Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström
Bremmer, Fatima

Ja JÄVLAR vilken bok. Vi pratar om den i avsnittet som släpps idag, till och med. Lyssna här :

 

Helt obegripligt hur hon har kunnat glömmas bort under så många år. Obegripligt och sorgligt och helt igenom fel. LÄS boken. En självklar femma tillika Augustvinnare!

Naturlig Skönhet
Johansson, Nanna

Som tidigare nämnts var jag inte alls så imponerad av den här serieboken. Visst, många träffande poänger. Men minst lika många platta fall. Helt okej läsning, men inget jag minns i efterhand. Mycket kritik mot skönhetsideal och det gillar man ju, i och för sig.

Nedzus lyktor
Tenreiro, Rui

Den här en seriebok som har skyltats och tipsats om på Älvsjö bibliotek sedan den kom. Till slut föll jag till föga, för den är faktiskt himla snygg på framsidan. Mer snygg där än bra inuti tyvärr. Den var absolut inte dålig, den levde bara inte upp till mina förväntningar efter allt tipsande. En japansk sägnen invävt i en berättelse om krabbor som slåss (!). En del knepiga illustrationer, men fina färger.

Under odjurspälsen
Krantz, Klara

SÅ BRA BOK. Om Signe, som låtsas att hon är Frida när hon chattar med Joel som hon älskar. Men sedan dyker Manga-Magnus upp och allt blir så himla svårt. Eller lätt, för Signe är ganska bra på att bara köra på tills det tar stopp. Den här kan ni fethaja att jag kommer att prata om i podden snart!

Everything I Never Told You
Ng, Celeste

Fantastisk bok! Lite halvtrög start, men sedan väldigt bra berättat om en familj och att leva i ett samhälle bland vita och inte passa in. Boken utgår från dagen då äldsta dottern dör, men handlar om så mycket mer än så. Pratade om den i avsnitt 67!

Kvarnstenen
Drabble, Margaret

Herregud vad bra böcker jag läser. Den här var till exempel en till som var jättebra! Pratar om den i avsnittet som släpptes idag och här även tagit upp den här i bloggen några gånger.

Jag, Esters rester
Eriksson, Ester

Seriebok. Som var ok. Om Ester som är psykiskt instabil och lite vilsen. Singel och bekräftelsesökande. Himla träffande och kul ofta, men inte alltid.

A Clockwork Orange
Burgess, Anthony

Så mycket bättre än jag först trodde. Dock bok som måste lyssnas på! Och för all del, lyssna även när jag recenserar den i avsnitt 67!

Hjälp!
Hemmingsson, Nina & Olausson, Sara

Inte så himla ny seriebok av Nina och Sara men HERREGUD så bra! Skrattade så högt att jag väckte Karl vid ett tillfälle. Absolut lästips på den här.

Mitt hat får ni inte
Leiris, Antoine

Den här finns som ebok i de flesta ljudboksapparna och den är SÅ läsvärd. Om en man som blir kvar ensam med sin son, när frun dör i ett terrorattentat i Frankrike. På riktigt och så oerhört sorgligt. Hulkgrät genom stora delar av den.

Love Warrior
Melton, Glennon Doyle

Nej. NÄEJ. Fy fan vilken smörja. Börjar lovande med den sanna berättelsen om Glennon vars uppväxt präglas av att hon som barn ges identiteten ”söt flicka” av sina föräldrar. Mycket tänkvärt om hur trasig en människa kan bli av dockifiering i unga år. Glennon trillar ner i ett alkoholmissbruk som hon tar sig ur först när hon blir gravid med sitt första barn. Sedan finner hon Gud och yogan och pratar om relationen med sin otrogna make i metaforer som berg- och dalbanor och annat svulst. Hon byter ett missbruk mot ett annat, och nej. INTE min typ av bok. Läste ut den bara för att få kritisera den.

Japp. Det var det. Vi hörs!

Continue Reading

Kulturrapport vecka 8, 2018

Inläggsbild från lindex.se

Veckan som gick var en himla trött vecka faktiskt. Därför gjorde det inte jättemycket att det blev vab i fredags. Karl hade över fyrtio graders feber och ville enbart ligga ovanpå mig. Så vi låg så i soffan typ hela dagen, med små vätskepauser då och då. Hur som helst. Så här såg kulturveckan ut:

Läste: Efter en sväng till biblioteket i lördags fick jag bland annat med mig två serieböcker av Nanna Johansson. Har bara läst strippar och noveller av henne innan, och älskat dem, så förväntningarna var skyhöga. Naturlig skönhet som jag började med levde inte upp till dem. Däremot överträffade Under odjurspälsen av Klara Krantz mina förväntningar med råge. MED RÅGE. Oj vad jag inte kunde släppa den.

Lyssnade: Eftersom att jag inte lyckades återfinna den fysiska boken efter flytten, lyssnade jag till slut på den sista biten av Ett jävla solsken. Och sedan blev det en himla massa Patti Smith på jobbet. Gud vad jag älskar henne. Världens bästa människa faktiskt:

Stickade: Jag har sedan början av året sagt i Rätt avigt att jag inte vill vara med just nu eftersom att det går så jäkla dåligt för mig att sticka. Det är helt enkelt för jobbigt att vara med och gå igenom vad vi stickade sist om jag bara kan dra upp en massa misslyckanden. Fast. Precis efter att jag skrev det sista gången tröttnade jag lite på mig själv och tänkte att näääe, nu är det banne mig nog! Tuta och kör Soffan, tuta och kör! Så jag köpte ett mönster på en tröja till Karl och sedan garn till det och så började jag sticka och vet ni vad? Det gick åt helvete. Så jag skrev igen till alla i Rätt avigt att NU GER JAG UPP. Jag hade dessutom PMS, så att jag ens fick tanken på att sticka var ju kanske inte den mest genomtänkta. Men. Jag är tydligen för dum för att ge upp. Så jag rotade fram ett gammalt garn som jag ärvt av mamma. En härlig blandning av mohair och polyester som fäller och kliar och sticks. Det kan tyvärr inte hjälpas. För nu blir det en tröja i det. Grattis Karl!

Upptäckte: att ordet ”femme” används som tryck på tröjor som (delvis) heterosexuella kvinnor springer omkring med nu. Jag är helt oskolad i franska så för mig finns det endast en genusvetenskaplig prägel på ordet och den säger att det är en identitet som används av queera personer. För mig ett ord som inte är mitt och alltså ett jag själv inte skulle kunna bära på en tröja. Men nu resonerar ju inte alla som jag, och ord glider dessutom ofta i betydelse. Var tvungen att lufta detta lite på Facebook och fick en så himla bra diskussion i kommentarerna som tack. Mycket återfinns i den här artikeln från Vice: Who Gets to Identify as Femme? Utom möjligen biten att för somliga är detta inte annat än ett franskt ord. Min åsikt är ändå att företagen som gör tröjorna vet bättre än så, och att det är jävligt ruttet att de urvattnar begreppet. Däremot går det inte att förvänta sig att alla som köper Femme-tröjor har läst genusvetenskap. Så klart.

Tröjan jag har sett är från Lindex, och bilden här tagen från lindex.se
Continue Reading

Om Bansai och att ha självförtroende att följa sina önskningar

Jag har precis läst ut Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer. Började innan flytten, packade ner den på ett smart ställe (”smart”) och sedan hittade jag den inte, så nu fick jag avsluta den som ljudbok. Vi kommer att prata om den i podden, så jag kommer inte gå in så himla mycket på boken här mer än att säga 1) LÄS DEN (det är kanske lätt att få för sig att en vinnare av Augustpriset är svårtillgänglig, men det är inte den här) och 2) jäklar vad Ester tog tillvara på livet. Allt hon ville göra, det gjorde hon banne mig.

Nu måste det inte alls vara synonymt med att ta tillvara på livet att man skriver uppmärksammade reportage, hänger med Evert Taube, wallraffar som piga och skriver en bok, tar uppdrag för flera stora tidningar, åker på upptäcktsresor, spelar dragspel och skjuter fåglar innan man är 32. Ta till vara på livet kan för all del vara att spendera all sin lediga tid på att läsa böcker, för att det är det man älskar. Men för den som vill göra som Ester,  så krävs det ju delvis kapital i form av självförtroende. Och självförtroende kan lika mycket hänga på i vilken ort någon föds i och hur samhället ser på en, som på eventuella föräldrars uppfostran eller tur med anlag. Fast jag tycker inte riktigt att folk fattar det där hela vägen ut.

Hade mitt självförtroende varit bättre när jag var ung, hade jag förmodligen kunnat se tillbaka på ett års arbete i Boston och kanske efter det en examen som språkkonsult (under förutsättning att jag kom in om jag ens sökte). Alla gånger hade jag i alla fall gjort färdigt min fil.kand., vad nu en sådan ger mer än ett bevis på att man stod ut egentligen. Jag hade varit bättre på basket för jag hade inte hoppat av laget när jag insåg att vi skulle spela matcher inför publik och jag hade kunnat skita i ÅH så många dumma människor som drog fördelar av att jag inte kunde säga nej.

Fast det blev ju bra för mig ändå. Det är inte det, att jag sitter och är bitter på allt jag kunde få om jag bara hade vågat. Men jag blir så himla imponerad av att läsa om någon som Ester som verkligen bara tutade och körde, där jag själv hade stått tillbaka av olika anledningar. Anledningar som folk med självförtroende ofta inte förstår. De tror många gånger att det bara är att byta inställning och att det är något som händer om de bara tjatar om det tillräckligt mycket. Fel.

Blev det pladdrigt? Kanske lite. Tänker mest högt och vet inte ens vad jag kommer fram till. Skit samma. Läs boken! Det unnar jag er. Lyssna sedan på vårt avsnitt som kommer om den framöver. Och fram till dess kan ni lyssna på avsnittet som kom nu i veckan:

Vad är era funderingar kring möjligheten att ta tillvara på livet kontra självförtroende?

Continue Reading

Nu är vi listade hos Rättviseförmedlingen

Vet ni vad? Mycket kul händer med podden framöver. Förutom att ett nytt avsnitt kommer när som helst, så har vi en del roliga samarbeten att se fram emot under året – och nu trillar de första betalda uppdragen in.

Det känns helt overkligt, men också så himla kul och faktiskt, ganska så välförtjänt. För ATT vi har lagt tid på att fixa med vår podd. Vi klipper och klistrar, spelar in och styr intervjuer, kommunicerar och försöker synas, recenserar, researchar, buffar om planer, springer hem från övertiden på jobbet, bollar en unge under en arm samtidigt som vi försöker hitta var en annan unge har gömt mikrofonen och ja. På det hela taget så lägger vi ner en himla massa tid bredvid ordinarie heltidsjobb och familjeliv och även om det så klart är jättekul, så känns det faktiskt minst lika kul att få erkännande för det.

Idag pingades vi in när Rättviseförmedlingen efterlyste personer som kan mycket om litteratur och böcker, och som inte är den vanliga ”mannen som pratar böcker”. Så vi reggade oss och efter en stund blev vi godkända. Detta kan låta som en ganska liten grej, men för en människa med min självkänsla känns det inte bara så fantastiskt härligt att någon tänkte på oss. Det känns även rätt fräsigt att jag inte hamnade i mitt vanliga ”äsch inte ska väl jag, när så många bättre finns”. Utan att jag raskt bestämde mig (ovanför Kattas huvud pga lite osympatisk, men också pga känner Katta och vet att vi tänker prick lika om allt utom Gilmore Girls) att HELL YEAH att vi reggar oss här pga RIMLIGT. Vill ni ser fler rimliga personer på listan för att ni behöver ett proffs eller bara är nyfikna på några bokmalar finns den i sin helhet här.

Ja. Det var väl mitt lilla blygsamma skryt idag. Gud vad jag tycker att det är jobbigt att skriva om sådant, men nu är det gjort. Att tiga om vad man åstadkommer tar en ingen vart. Vad har ni att skryta om?

Continue Reading

Kulturrapport från vecka sju, 2018

Nästa vecka är det redan vecka 8. När jag bodde i Skåne var det sportlovsvecka, och trots tolv år i Stockholm har jag inte vant mig vid att det är vecka 9 som är sportlovsvecka här. Men det var inte det jag skulle berätta om nu, utom om vad jag har haft för kulturella upplevelser vecka sju!

Läst: Jag har satt igång med Klass av Elise Karlsson och även läst ut Kvarnstenen och Jag, Esters rester av Ester Eriksson. Både Klass och Kvarnstenen kommer att dyka upp i En förbannad podd framöver. Obs – glöm inte att ni kan följa oss i Acast-appen! Eller vilken annan app som helst, men i Acast kan jag se följarantal och det är ofta himla trevligt för mitt i övrigt ganska haltande ego.

Lyssnat: Okej, nu sade jag bara för ett inlägg sedan att jag inte ska prata om Everything I never told you av Celeste Ng, men sedan råkade jag lyssna färdigt på den i helgen och fan. Bra bok alltså. Vi spelar in i kväll, så jag får nog ta och skuffa om planen på vad jag ska prata om. Alltså det är fan att vi jobbar heltid för staten båda två. Har alldeles för många böcker jag vill prata om och alldeles för lite tid för att lösa logistiken.

Sedan har den här gått varm på väg till och från jobbet. Hade gärna lyssnat på den hemma och bland kolleger också, men tja… texten är väl lite… mycket.

Tittat: I tisdags var det premiärvisning av One table, two elephants som två forskare på min avdelning har gjort. Den handlar om olika sätt att närma sig kunskap i Sydafrika, den handlar om utanförskap och den handlar om människor. Helt fantastiska personporträtt. Får ni möjlighet att se filmen: gör det! Gissar att den mest kommer att visas på filmfestivaler.

Annars kom jag hem lite på lyset i natt och nostalgitittade på youtube. Bland annat den här, som alltid ger mig en tår i ögonvrån. Så himla fin.

Det får faktiskt räcka för nu, för jag är så himla himla bakfull och orkar helt enkelt inte tänka mer än så här. Där fick jag för att jag var ute till två!

Continue Reading

Nej, det kan inte bli en boklista för mycket

Det är fredagskväll, jag landar just nu efter en pizza på motellet som ligger lite längre upp på gatan. Lagt Karl (eller det var det ju Alex som gjorde, men vi kan väl låtsas att det var jag för formens skull) och hittat en öppnad påse mjuknande vinägerchips långt in ett skåp. Medan jag avrundar kvällen med ett glas dyr retsina (dvs en som kostar 75 spänn) som smakar vanligt vitt vin tänker jag att… boklistor… boklistor, det kan det ALDRIG bli för mycket av. Var så god, här är en något kortad variant av den som jag hittade här:

Läser just nu …

Klass av Elise Karlsson och Ett jävla solsken av Fatima Bremer som pappersböcker, Rökridå av Krysten Ritters som e-bok (kommer ut på Southside Stories i mars) och Everything I never told you av Celeste Ng som ljudbok. Den sistnämnda är rätt dåligt inläst och känns emellanåt irriterande likt ett manus till ett Oprah Winfrey-avsnitt. Tror inte att jag kommer att prata om den i En förbannad podd. Däremot ligger övriga böcker himla bra till! Åh – önskar att jag fick jobba med att spela in podd med Katta en dag i veckan!

En bok som har påverkat dig?

De flesta böckerna påverkar mig på ett eller annat sätt, så klart. Men en av dem som jag ofta återkommer till i tanken är Det där som nästan kväver dig av Chimamanda Ngozie Adichie. Fenomenalt bra skildring av nigerianska människors upplevelser i olika tider och delar av världen. Samma känslor som finns i mig, helt olika liv och förutsättningar. Önskar att varje novell var en hel roman.

Hypade böcker eller inte?

Är det YA så säger jag: gärna hypat. Hypad YA är ofta skitbra. Hypad skönlitteratur för vuxna… ja… nej. Ofta inte, faktiskt. Gillade varken att läsa Fredrik Backman eller Tone Schunnesson. Fattar sällan hype.

Nuvarande serieförälskelse?

Alltså jag är ju inte så himla förtjust i böcker som ges ut i serie. Kan inte riktigt svara på varför, men jag läser sällan mer än första, på sin höjd andra, boken. Den enda där jag läst alla är Ripley-serien av Patrica Highsmith och jag vet inte om det är tillräckligt många delar för att få kallas för serie. Men – nevertheless, som man säger – så är det en ständig och alltid närvarande förälskelse.

Kanske är det mest korrekt att säga att den franska filmatiseringen var den bästa, men det som är mest sant är att det är versionen med Matt Damon som mr Ripley.

Hur stark är din självkontroll runt böcker?

Ganska kass om jag går in i en bokaffär, värdelös om jag går på bibliotek. Lånar alltid med mig mer än tio gånger så många böcker mot vad jag skulle hinna läsa även om jag var ledig hela låneperioden.

Vill du gifta dig med din bokhylla?

Nej. För jag har just nu ingen bokhylla och jag orkar inte ens diskutera varför för om jag tänker mer på det här måste jag förmodligen tvångsintas snart.

Blir du någon gång trött på att läsa?

Ja, eller kanske snarare för trött för att läsa. Det behöver inte handla om sömnbrist, utan på att livet över lag har gett mig för många intryck så att jag liksom inte kan koncentrera mig på text. I sådana perioder blir jag bara irriterad på att böcker ens finns.

Slumpmässigt bokminne?

När jag fick min första mens och låg hemma i min säng. Nerbäddad med värmedyna och extra tjocka bindor. Lies av Guns n Roses på högsta volym. Levde på turkisk peppar i storpack som pappa köpt på någon av sina resor, och läste den helt bisarra Vindsträdgården av Virgina Andrews. Den är klassad som ”favorit” på Storytel, vilket får mig att fundera på om jag borde byta ljudboksapp. 

Har du misshandlat en bok?

Ja. Jag blev så arg på Staten av Platon när jag hade hemtenta i Vetenskapsfilosofi att jag bet hårt i boken och kastade den i väggen. Det var en storpocket och bitmärket finns fortfarande kvar. Liksom irritationen över Platon. Jävla gubbe som bara gillade sin egen röst för mycket.

Continue Reading

Du är faktiskt inte alls vad du äter

Det finns ju cirka en miljard saker att påpeka om det gamla äckliga tv-programmet Du är vad du äter. Inte minst för att det är så otroligt skammande. Jag såg inte många avsnitt när det gick med Anna Skipper, men i avsnittet jag såg förstod jag att hon verkligen tycker illa om (vad hon anser är) dålig mat. Så illa att hon sabbade ett helt bord fyllt med mat genom att hälla sås över det.

För mig är det så sjukt. I en värld där människor fortfarande svälter och fler än vi vill tänka på lever på under existensminimum, så kör TV3 ett program där någon överbetald människa skammar folk och sabbar mat. Kan inte ens börja kommentera alla fel i det. Jag trodde att programmet dog ut innan tvåtusentio, men tydligen har det varit tillbaka sedan 2016 – fast den här gången med Annika Sjöö. Sjöö är, precis som Skipper, livrädd för allt som är vitt i mat. Fast hon verkar föredra att sabba det som är dåligt med lightläsk istället för sås.

Hur som helst. Jag hade förträngt programmet fram till idag när den här filmen började rulla omkring i mitt flöde. En för mig okänd snubbe kör en totalsågning, bland annat genom att belysa en del av de faktafel som far runt i programmet. Han är lite väl skön och kör på billiga poänger ibland, men tar upp en och annan vettig grej. Titta vettja! På klippet alltså, inte själva showen.

 

Continue Reading

Kulturrapport från vecka sex, 2018

Trots ett oerhört mört huvud den här veckan har jag ändå fått min beskärda del av kulturella intryck. Det är faktiskt himla bra med de här rapporterna, för jag tror ofta att jag inte gör något alls och att jag mest är en person som fördummar mig med att scrolla bort livet i mobilen. Men så är det helt uppenbart inte. Jag kollar även på barnprogram. Titta bara på det här:

Jag lästeMitt hat får ni inte av Antoine Leiris. Kan inte minnas sist jag grät så mycket av en bok. Läste den i mobilen en kväll när Karl redan låg och sov och fick trycka ner hela huvudet i kudden för att kväva hulkningarna.

Plöjde även Hjälp av Nina Hemmingsson och Sara Olausson. Verkar dessvärre slut i många butiker, men finns på bibliotek. Skrattade väldigt högt åt väldigt många bitar i den. Exempelvis strippen som är inläggsbild här.

Lyssnade på: En apelsin med urverk/A Clockwork Orange (alltså varför fick inte den svenska översättningen av titeln bestå i de nya utgåvorna? Så himla fin ju!). Uppläst av Johan Svensson på dubbel hastighet. Det är då böcker blir som bäst! Med Johan och dubbel hastighet alltså. Tror detta är fjärde eller femte boken jag lyssnar på som han har läst in, och hade det inte varit för hans inläsning hade jag inte orkat tillräckligt långt för att upptäcka att just den här var bra.

I övrigt lyssnade jag ofrivilligt mycket på ledmotivet till Pokémon, eftersom att någon här hemma (inte jag) är helt och hållet besatt av den serien. (Inte Alex heller)

Tittade på: förutom Pokémon, som är förvånansvärt medryckande, började jag om med Mad Men. Inte riktigt tio år sedan första gången, tror vi började med den vintern 08/09, men orka vänta på något sabla jubileum. Den är så bra! Och så mycket som jag fattar i den nu och som jag inte gjorde när jag var bakis? Som jag var himla ofta förr i tiden. Hur jag nu orkade det…

Besökte: Ikea. Okej, inte så himla kulturellt men vi har ett sådant här bord och en sänggavel nu och det gör mig så himla glad (dels pga att vi behövde grejerna, men också att kunna åka till Ikea och köpa en sänggavel för tusen spänn och inte behöva reflektera så mycket över det. Hoppas, hoppas vi får fortsätta ha två inkomster länge till):

Stickade: hann inte färdigt, men till uppläsningen av Karins Boyes debut, Astarte, lade jag upp till en cowl som jag verkligen, verkligen hoppas att jag blir färdig med. För min självkänslas skull, om inte annat. Bonus: ett avsnitt av Rätt Avigt har spelats in idag! Så se till att ni har era poddlyssningsappar uppdaterade – för framöver poppar det upp där! Dock utan mig.

Upptäckte: att Alexandra bloggar igen! Tack vare att Beatatjata länkade. Hurra!

Continue Reading

Det jag läste i januari

Hemma dag två med någon hemsk bacill i kroppen. Vad göra annat än att ge er en rapport från förra månadens läsning? Januari var en rätt okej läsmånad för mig faktiskt. Dels var jag ensam hemma i ett dygn utan vare sig karl eller barn, och dels så plöjde jag en del ljudböcker till och från jobbet. Tio romaner och två noveller blev det till slut. Tre för unga vuxna, en för mellanåldern och resten för så kallade vuxna. Alla skrivna av kvinnor. Några pratar jag om i podden (har angett det i sådana fall) och har jag inte gjort det och ni ändå vill ha en mer utförlig recension, så är det bara att hojta så lägger jag upp det här! Hur som helst, detta är vad jag läste:

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med – Johanna Nilsson Kan inte rekommendera den. Alls. Vet inte om jag ska ta upp den i podden som ett exempel på en bok som siktar in sig på unga vuxna, men helt missar målet – eller om jag helt enkelt ska låta den falla i glömska. Krystad story om en person som planerar sitt självmord och skickar ett brev till sju olika personer, där de får en inbjudan att läsa en blogg där hon räknar ner till självmordet. Gillade inte karaktärerna. Gillade inte språket. Fick en tvåa av mig på Goodreads, och i efterhand känns det himla generöst faktiskt.

Wursten och veganen – Åsa Asptjärn Åh ja! Läs! Kommer prata om den framöver i podden. Bok som riktar sig mot mellanåldern, men rolig även för vuxna. Jag lyssnade på den och tog omvägar hem, för att inte behöva stänga av.

Wishful Drinking – Carrie Fisher Läs den här med! Så himla bra! Pratar om den i avsnittet av podden som kommer senare den här veckan.

Hetta – Jane Harper Helt okej deckare. Utspelar sig i Australien. En poliskommissarie med en problematisk relation till både sina känslor och omvärlden kommer tillbaka sin barndomsstad och råkar börja utreda ett mord. Har vi hört den förut? Jajemen. Ändå värd att lyssna på. Vet dock inte om jag kommer att fortsätta med den här deckarserien.

Främlingar på ett tåg – Patricia Highsmith Älskar Patricia. Och om det och den här boken berättar jag i avsnittet av podden som kommer senare i veckan.

Det är nog dags nu och Vargar: Novell – Nanna Johansson Båda novellerna var svåra att lägga ifrån sig innan de var slut, men Vargar var helt klart bäst. Önskar att den var en roman istället. Läs! Ligger på Mix förlag, som för mig var helt okänt innan.

Handbok för ett begagnat hjärta – Tamsyn Murray Lyssnade på den här och efter en halvtimma mejlade jag Katta entusiastiskt och ba LÄS DEN. Sedan fortsatte tyvärr boken i flera JÄTTEDÅLIGA timmar. Läs den inte. Så oerhört irriterande personer. Lyssnade färdigt enbart för att få ge den dåligt betyg i Goodreads.

Papperssjälar – Emma Johansson Jättefin bok! Både jag och Katta älskade den och recenserade den i podden. Avsnittet hittar du här!

En alldeles särskild kärlek – Johanna Adorján Kan inte nog berätta hur mycket jag tyckte om den här boken. Pratar om den här! LÄS!

Vera – Anne Swärd Den här lyssnade jag på under ganska lång tid. Den var bra. Jättebra till och med. Men jag minns den inte så mycket nu i efterhand. Utspelar sig under krigstiden och är en småputtrande feelbad. Påminde mig lite om Maj-böckerna i stämningen, dock utan all mat.

Flickan på hotellet (Alex Skarp, #1) – Katarina Wennstam Blev så besviken på den här. Osannolik deckare skriven för unga vuxna. Så klart död tjej i fokus. Ganska störiga karaktärer. Inget jag fastnade för alls.

Continue Reading

En lista om läsning

Något av barnen har dragit hem en bacill och den bacillen håller just nu på att mutera i min kropp. HERREGUD vad dåligt jag mår! Det går åt helvete nu! Brace yourself! Eller snarare: brace myself! Måste tyvärr använda mina sista krafter till att hålla mig levande, så jag fixar inget mer avancerat än en lista idag. Men det är trots allt en lista om läsning. Som jag snott från flera olika personer på nätet, så jag vet inte vem som creddas bör för detta – men eventuellt var det hos Flora Wirström den dök upp först.

Hur många böcker läser du på ett år?
Det beror på år. Mellan en och en halv och hundratvå om jag kollar de senaste fem åren.

Hur många böcker lyssnar du på i månaden, som ljudbok?
Fem kanske? Brukar lyssna på lite mer än en bok i veckan.

Var får du tag i dina böcker?
Jag lånar massor på bibliotek, jag har en ljudboksapp, jag får en del recensionsex och så köper jag ibland. Ofta när pendeln är inställd och Pocketshop har någon extra bra skyltning. Gissar att jag är urtypen av deras målgrupp. Impulsshoppare med dålig tågförbindelse hem.

Hur håller du koll på de böcker du har läst?
Jag försöker med Goodreads, men eftersom att de inte har något bra system för böckerna som inte blir utlästa händer det att jag ibland köper böcker som jag förkastat några år tidigare. Av den enkla anledningen att de inte ligger kvar i Goodreads och mitt minne helt enkelt har sorterat bort dem. Nej. Det kommer inte på fråga att jag registrerar en bok som läst om jag inte har läst ut den.

Inbunden eller pocket?
Var sak har sin plats. Kan tyvärr inte välja.

Vilken genre läser du oftast?
Skönlitteratur som drar åt feelbad, gärna med feministiska inslag. Alternativt litteratur för unga vuxna. Som drar åt feelbad. Gärna med feministiska inslag.

Jag och Katta på ungdomsavdelningen på Stockholms stadsbibliotek. Fotade av @mandalaya. Älskar oss.

Att läsa högt, vad tycker du om att göra det?
Fantastiskt trevligt faktiskt. Alex håller eventuellt inte med om att det är fantastiskt trevligt när jag stakar fram extra bra stycken ur boken jag läser för tillfället, men jag kan tyvärr inte ta hänsyn till det. Älskar även att läsa för mina barn, och de älskar än så länge att lyssna på när jag gör det. En mycket mer tacksam publik än en trettiosexåring med mustasch kan jag tycka.

Har du någon särskild strategi för att läsa mer?
Ja. Jag försöker lägga mobilen på otillgängligt avstånd under kvällstid.

Avslutar du böcker halvvägs?
Ja, till och med tidigare många gånger. Livet är för kort för tråkiga böcker.

Wiiieeee för att avsluta tråkiga böcker innan det går för långt! (En förbannad Podd // länkkärlek till @mandalaya)

Hur håller du reda på var i boken du befinner dig?
Ofta inbillar jag mig att jag kan memorera var i boken jag är till nästa gång, men det är för att jag så himla lätt glömmer att jag har dåligt minne. Ibland kommer jag ihåg mitt dåliga minne och använder då en garnstump eller ett skrynkligt kvitto som bokmärke – men ofta brukar jag förlägga det efter ett tag. Därför kan vi revidera svaret på frågan om inbunden vs pocket till ”inbunden i de fall det finns ett bokomslag”, för i de fallen brukar jag använde flikarna som bokmärken.

Nej. Jag viker inte hundöron.

Hur kommer du ihåg favoritpartier i en bok?
Det gör jag inte.

Vilka böcker är de bästa du har läst på länge?
En alldeles särskild kärlek av Johanna Adorjan och Främlingar på ett tåg av Patricia Highsmith, för att välja två jag läst i år. Läser väldigt många bra böcker faktiskt. Lyllo mig.

Vilka är dina favoritförfattare?
Patricia Highsmith är den enda författaren jag känner att jag verkligen vill läsa allt av. Margaret Atwood, Stephen King, Jennifer Niven, Gillian Flynn, Majgull Axelsson, Sara Stridsberg och Sara Bergmark Elfgren läser jag gärna många böcker av.

Continue Reading