web analytics

Harkel

Den här helgen skulle vi ha tillbringat på landet med Alex föräldrar. Att åka dit är som en lisa för själen. Dels för att det är en fantastisk plats, men också för att jag har turen att ha Alex föräldrar som svärföräldrar. Ta bara detta att de nu har börjat med prepping och berättat att vi ”vid minsta tecken på trubbel” åker ut till dem. Det är en regel, inte ett undantag. Vi har tre dagar på oss. På fjärde dagen kommer de och hämtar oss. Ja. Varför inte?

Att åka ut dit är inte bara en lisa för min själ förresten. Även barnen älskar livet där – de lever ju i varje årstid så att säga, med en enorm trädgård, långt till farliga vägar men med en skog runt knuten. Och även Alex kommer in i något slags sitta på verandan, röka cigarr och läsa svår politisk litteratur-mood, som också inger ett visst lugn. Jag själv sitter ofta vid ett fönster på kvällarna, tittar på en solnedgång eller bara ut i mörkret beroende på årstid, och läser eller stickar. Det är helt enkelt totalt underbart och precis så idylliskt som det låter. Ett av mina största privilegier här i livet och något jag ofta längtar till.

Men ja, livet och så vidare. I onsdags påbörjades något som under torsdagen utvecklades till ledvärk, 39 graders feber och allmänt missnöje. Helgen på landet uteblev för min del, och jag har fått hänge mig åt feberfrossa på soffan istället. Ni vet hur man ibland kan få en bild av att det är lite mys att vara sjuk? Få ligga under en filt ostört, läsa böcker, dricka te, snörvla lite lojt och så vidare. Ja, låt oss säga att den här helgens sjuka motbevisade den bilden å det grövsta. Jag har knappt orkat ta hand om mina basala behov, än mindre läsa. Idag är första dagen som jag fått ner febern och motat bort ledvärken helt med hjälp av Ipren. Längtar intensivt efter min familj och känner mig lite snuvad (på alla sätt och vis) på min själsliga lisa.

Men sådan är livet. Eftersom att jag inte kunnat läsa så särskilt mycket förrän idag (då jag sträckläser Så jävla kallt av Lova Lakso), så har jag ägnat mig åt seriemaraton. Senaste avsnittet av nya säsongen av RuPaul, samt halva tredje säsongen som jag nästan glömt OCH även hela säsongen av Russian Doll. Har ni inte sett den så kan jag varmt rekommendera er att göra det, även om den inger lite ångest. Natasha Lyonne i huvudrollen är amazeballz.

Med detta sagt, fortsätter jag min sträckläsning nu. Tackåhej.

||||| 0 Gilla! |||||

2 kommentarer

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.