web analytics

En vanlig mulen jävla onsdag

Vet ni vad jag har gjort idag? Jobbat, frusit och oroat mig.

Dagens oro var så klart relaterad till mina barn. Jag har fått veta att Isak sagt något som kan tolkas som mer kränkande än det vanliga som kommer ur sexåringars munnar. Även om jag vet att mycket barn säger inte alls har samma mening för dem som för oss, så känns det så klart inte bra. Detta var tydligen något han hade hört ”på TV i Branäs” vilket inte säger mig så mycket. Kanske har han snappat upp något från nyheterna som stått på i bakgrunden? Vem vet. Branäs kan lika gärna vara en undanmanöver. Jag är lättad över att han sade detta till sin ömma fader och inte till en kompis i alla fall. Glad för det lilla och så vidare.

Dagens jobb var slitigt och ostimulerande och min enda glädje var att jag skulle gå klockan två för att hinna till Isaks överlämningssamtal. Så sjukt att han börjar förskoleklass! Det var minst sagt en ansträngning att inte börja hulkgråta när vi satt där och pratade om hans framtid.

Dagens lunch var en mikrad pastarätt från kyldisken, för jag hade inte gjort någon lunchlåda. Däremot fick jag chipsrester och min kollega drack faktiskt en slatt vin som blivit över från jobbpicknicken i måndags.

Efter jobbet stod jag i duggregn och kollade på Isaks sista träning med fotbollslekiset. På vägen hem köpte vi sushi som aldrig är god. Eller. Den är väl ok, men jag betalar liksom 90 spänn för lite klibbigt ris och gurka. Ångrar mig varje gång, men det är Isaks favorit och idag var det hans avslutning.

Hemma möttes vi av disken från igår. Jag hälsade på den och gick och lade mig i badet. Om inte Alex orkar göra något åt den ikväll är den säkert kvar imorgon också. Med tillökning.

Nu är klockan strax över åtta och jag har lagt mig. Jag är så sjukt trött. Men det var ändå en bra dag.

Varför skriver jag det här? För att tala om för er att alla inte har jobb som är hundra procent kreativa med vinluncher på dyra trendkrogar och efterföljande afterworks i solnedgångar på någons altan, eftersom att alla ens vänner är förmögna husägare. Alla har inte ens vänner att besöka en mulen onsdag i juni. Alla kommer inte hem till städade villor och stora trädgårdar. Alla har inte barn som föddes till politiskt korrekta varelser. Många av oss har jobb som ibland eller alltid är ovackert slitiga. Vi har små marginaler och gammal pasta och smuts på kläderna och många får inte ens en halvsunkig sushi efter jobbet. Det närmaste vi kommer till yoga i solnedgången är när vi trampar snett och sträcker en vad på vägen hem. Vi orkar inte utveckla oss själva eller skriva i bullet journals och vi står inte emot barnens tjat hur viktigt det än är med konsekvens. För vi är trötta och lägger oss strax efter åtta och skiter i disken idag med. Men vi kan vara nöjda ändå.

Jag vet att internet är en stylad plats på många sätt och vis, men ibland står all ”vardagslyx”, förhärligade husbilder och filtrade vinluncher som flyter förbi där mig upp i halsen. Och ja. Jag måste nog rannsaka mig själv också, för ibland hänger jag på och tror att sådana upplevelser är det enda som är värt att dokumentera. Men det är fel. Och jag ska arbeta på att känna mig okej med att vara precis så vanlig som jag är mycket oftare.

11 kommentarer

  1. Åh, tycker så mycket om din blogg!
    Så skönt att läsa om barn som gör som de vill, jobbigt jobb och äcklig mat…

    Min dotter går ut förskoleklass på fredag, första skolavslutningen, känns så stort så det isar i magen.

    1. Tack snälla du!

      Åh vad fint! Och vad skönt att ha klarat första året. Även om det blir pedagogbyten och så sedan, tänker jag att det blir lite lättare för varje gång?

  2. Helt rätt! Vissa av oss är uppe till på tok för sent för att det fanns ett behov av att få se lite väl många serieavsnitt för att distrahera en från arbetsdagen. Som inte var dålig eller jobbig på något sätt men som präglades av lätt ångest och tysta självkritiska monologer över ett oavsiktligt misstag jag gjort, som inte är akut eller farligt men det spelar liksom ingen roll för jag gjorde FEL och har svårt att släppa det. Och städat är det inte här heller och gymmet har jag inte besökt på en månad, men jag har iallafall valt elavtal 😆 dagens lilla seger… Och med denna lilla rant kan jag också instämma i att det varit en vanlig jävla mulen onsdag

    Älskar din blogg förresten, allt su skriver. När jag inte kommenterar läser jag och instämmer på min kant.

    1. Ha ha, att komma ihåg att välja elavtal ÄR en seger!

      Tack snälla du! Blir så glad av att läsa det <3

    1. Tack! Och vilka fantastiska kläder ni gör! Du kan nog räkna med en beställning härifrån till löning 🙂

  3. Ljuvligt! Den där formuleringen om oavsiktlig yoga skulle jag vilja brisera och rama in, om jag hade orkat sånt vill säga 😎.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Lär sig hur dina kommentardata behandlas.