web analytics

När medelåldern kom till byn

Ja detta är väl eventuellt något som folk har gjort i alla åldrar kanske, men i mitt liv har det då aldrig funnits en balkong tillräckligt länge för att vara värd någon större investering i utemöbler. Inte förrän nu då.

När våren väl slog till här insåg vi att vår balkong är helt ypperlig att tillbringa tid på. Den ligger i princip i lä och har bara sol några timmar under sen eftermiddag och tidig kväll. Så när det vid balkongpremiären visade sig att 11 grader och solsken genererade ett balkongklimat värdigt en tvååring i blöja så sent som klockan halv sex på kvällen, ja då fanns det ju inte så mycket att välja på. Vi var helt enkelt tvungna att köpa en uppsättning gedigna balkongmöbler.

Taget vid balkongpremiären. Barnet tittar i avund ner på barnen på gården. Mamman sitter tyvärr och sörplar på en avslagen cola i solen och är inte alls intresserad av skuggan och de skrikiga barnen där nere.

Här hade jag tänkt beskriva vägen som ledde oss fram till Äpplarbo från Ikea, men herregud – det är ju om möjligt ännu tråkigare att skriva om sina egna möbler än vad det är att läsa om andras? Ni får nöja er med att jag åkte till varuhuset, letade upp möblerna och i mjugg fnissade åt det roliga i att jag, som var så ung, stod och ryckte i paketen vid lagerhyllan av en så medelålders uppfinning som utemöbler i solitt trä. Ja, ända tills jag insåg att jag säkert var äldre än de flesta som stod där och ryckte samtidigt som mig då.

Glass och maräng under invigningen av balkongmöblerna. Karl ger två stortår upp. Tur att det är barntår, för annars hade det ju varit lite äckligare.

När stolar och förvaringslåda och soffa var monterat, tog mysproffsen med sig ett täcke ut och lade sig på soffan tillsammans. Efter det åt vi glass, som Karl senare med omsorg smetade in ena kudden med.

Jag har inte riktigt engagerat mig i att ta några inredningsfoton, så ni får hålla till godo med det som råkade ligga i molnet. Det vill säga: det jag tog för att skicka till mina föräldrar som tycker att prick alla foton på barnen är konstverk. Nu ser ni i alla fall hur möblerna ser ut, om ni är hugade.

Alla balkongblommor jag har köpt går i gul och orange för det är det allra finaste färgerna jag vet på blommor. När de vissnar kommer de ersättas med Alex chiliplantor, palmer och klätterväxter. Med posten kommer snart kuddar med mönster av palmblad. När turen kommer hittar vi fina plädar på loppis och över hela härligheten, utanför bild, hänger färgglada lampor. När vi har orkat ta itu med förrådet som flyttfirman fyllde ända upp till taket (fortfarande sur på dem för det) kommer snowracern och skidorna sluta agera pynt.

Ja. Och det var väl det om vår balkong i nuläget. Ni kommer förmodligen hitta mig där de flesta av vårens och sommarens kvällar. I teorin läser jag böcker och dricker vin då, men i praktiken sitter jag väl under två pladdriga barn och svettas.

||||| 0 Gilla! |||||

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.