Klant since 1978

Ibland känner jag att jag befinner mig på en högre nivå än jag klarar av. Att jag borde ha ett enklare arbete, att jag borde ägna mig åt enklare hobbyverksamhet än jag gör och att jag borde vara tyst oftare. Det blir nästan alltid fel i det jag stickar, jag glömmer nästan alltid viktiga detaljer i böcker, jag uttalar saker fel så att folk hela tiden har behov att rätta mig och jag missar små, men ganska avgörande, detaljer i jobbet lite för ofta. Jag blir så trött på mig själv. Jag hatar nämligen intensivt när folk ska rätta mig och jag har oerhört svårt att acceptera när jag gör slarvfel. Det är en sak att inte kunna, men när jag för sjätte gången måste göra om en databas för att jag IGEN har missat en jävla rad när jag ska lägga in en jävla filterfunktion i jävla excel så blir jag också jävligt sur och enormt trött på mig själv. Okej att det bara var en av de fem gånger innan som jag gjorde fel i filtreringen, men ändå. Jag fattar inte varför jag inte bara kan göra rätt lite oftare. Då kanske jag hade haft mer tid över att göra, jag vet inte, saker som får mig att må bra istället? Bu.

You may also like

2 kommentarer

  1. Jamen välkommen till klubben;) Nu är det så, vilket jag valt att tro på, att vi som säger fel och råkar missa lite saker är högintilligenta och eftersom våra hjärnor går på högvarv kan vi inte hänga upp vår existens på sådana triviala saker som lite fel och felsägningar. Vi är redan förbi det där. Som sagt, det är vad jag väljer att tro på.

    1. Herregud! Jag har helt enkelt varit för intelligent för att se detta! Givetvis måste det vara som du säger. High five 😀

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *