It is happening again!

Jag har ambitionen att blogga, men just nu och sedan en tid tillbaka så ägnar jag all tid jag inte jobbar åt att må illa – ity jag är gravid. Det känns roligt när jag inte lider! Vilket jag gör rätt mycket. Men förhoppningsvis blir det bättre snart och då kan jag ägna kvällarna åt att blogga istället för att gny i fosterställning. Kan ni inte tipsa mig om läsvärda bloggar så länge? Gärna från folk som har mer än två år mellan barnen – inget ont mot dem, men jag läser redan jättemånga vardagsbetraktelser från folk som har fått barn tätare än vad vi får.

Just ja. I början av mars, om allt går som det ska!

 

Är ungefär så här glad. När jag inte mår illa.
Är ungefär så här glad. När jag inte mår illa. Lite oväntat, det typiska för mig hade varit att låta oron över framtiden få övertaget, men på det hela taget känns det här mest ballt faktiskt.

You may also like

29 kommentarer

    1. Åh vad fint! Tack! Och ja, jag hoppas också det. Men nu har 24-timmarsillamåendet gått ner till tolvtimmars, så det är väl på rätt väg jallefall 🙂

  1. Åh så kul, grattis! Håller tummarna för att illamåendet snart bestämmer sig för att det bara är töntigt att hänga hos dig och drar vidare.

  2. Grattis! Men illamåendet suger big time. Hoppas du slipper det snart. Jag har 4.5 år mellan alla barn så att säga. Tänker inte få en till om sisådär 4 år dock, bevare mig väl 🙂

  3. Kul! Hurra! Grattis!

    Jag har väl ondgjort mig över syskontjat och skaniskaffasyskonallsbörnigöradettätttjatet hos dig förr va?
    Vi har ju iaf nästan fyra år emellan våra, än så länge funkar det toppen. Krisar tror jag att alla storasyskon gör mer eller mindre, fördelen med något äldre är att hon på började det redan innan bebis kom när vi fortfarande kunde ha full fokus på henne. Hon äääälskar sin lillebror, och det hon krisar nu tar hon ut på arma päronen. Missförstå mig rätt nu, jag tycker det ä’r toppen än alternativet att hon skulle tagit ut det på honom och jag är mkt lättad över det.

    Jag har ju ingen blogg men vill du ventilera gör jag det gärna!

    1. Ja! Det var ju fyra år mellan mig och min yngsta storebror (tio år till den äldsta, nästan elva) och vi är ju vänner ändå (fattar inte dem som resonerar att de ska vara få år mellan pga att syskonen ska bli bra vänner, alltså man är väl vuxen större delen av livet och då brukar ju inte ålder spela någon roll? Och det lär ju inte vara ålder som avgör om syskon blir vänner heller för den delen…)

      Isak har än så länge varit oerhört peppad, förutom när han insåg att han skulle tvingas dela den nya vagnen med sitt syskon. ”Bebisar kan ha egna vagnar” sade han surt och sedan ville han inte prata mer om det. Tänker att vi får bearbeta hans vilja att ensam äga och härska lite nu fram till mars…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *