En lista för maj

Jag gör som Julia och snor en lista från Peppe. Nu är det ju mitten av maj, tillika min namnsdag, men jag tänker skriva den här ändå för det känns fortfarande för overkligt att det är juni om två veckor, för att jag ska kunna relatera till det.

Vad är ditt mål under maj månad?
Sämst på att lägga upp mål. Eller jag kanske har mål, men jag skulle aldrig definiera dem som det. Min plan för maj är däremot:

  1. att sticka färdigt en liten tröja
  2. att komma ihåg att skicka in underskrifter till Skandia så att vi inte fortsätter betala pengar till deras barnförsäkring, när vi har valt en annan nu
  3. och så vill jag skriva ett ämne om träningsfeminism. Det är nämligen så här, att lika mycket som jag avskyr fitspiration så avskyr jag när folk lägger sig i andras livsval. Oavsett om det handlar om att någon inte vill ha normkropp eller vill ha en. Det värsta, värsta är när någon känner att de behöver säga till den som börjar träna eller vill göra en viktminskning att de blir besvikna på den personen. Då blir jag vansinnig. Så här: ingens kropp finns för att göra andra tillfredsställda oavsett om det är träningshetsare, feminister eller snubbar. Och jag fattar inte hur någon kan kalla sig feminist och samtidigt uttrycka sin BESVIKELSE över att någon annan väljer att göra något med sin kropp. Vem är du att kräva av mig att jag har en kropp som lever upp till dina ideal, någonsin? Känna det: ja, jag fattar den känslan – men att säga det till personen? Mon dieu, blir alldeles för upprörd över detta för att ens kunna fortsätta. Det är helt för vanligt dessutom och jag har sett det till leda ända sedan vi startade Move it Mama. Anyhoodles, jag vill skriva ett inlägg om det här – ja det vill jag – men jag vet inte om jag vågar eller ens klarar det. Känner mig taskig som tränar, även fast jag inte alls är ute efter en drömkropp, utan en kropp som fungerar. Det är det ju dock väldigt få som tror på, eftersom att det tydligen är någon allmän sanning att alla tränar för att bli smala. När det gäller kvinnor alltså. Snubbar kan ju fortfarande lägga upp träningsbilder helt oproblematiskt vad jag förstår. Alltså. Orkar inte. Har snart skrivit hela inlägget jag planerat dessutom. Fast lite mer onyanserat. Jaja.

Vad kommer du vara beroende av?
Boxning, förlåt men det är något av det roligaste jag har gjort. Tartexmackor med skivad gurka. The Americans säsong två. Torrostade och saltade mandlar.
Vad står det i ditt första inkomna sms för maj månad?
”Glad första maj!” och en länk till den här låten:

Hur ser en typisk maj-morgon ut för dig?
Jag blir väckt av Isak. Jag förbannar ljuset. Jag har sovit för lite. Jag spelar en bana av plants vs zombies 2 för att vakna, jag gör frukost, jag hittar inte mina kläder, jag blir sen, jag springer till bussen och har hjälpt Alex alldeles för lite med Isaks morgonrutin. Eller så är det jag som lämnar och då brukar jag vara lugnare, av någon anledning. Kanske för att jag vet att det ändå är försent att försöka hinna innan värsta morgonrusningen, för att ens försöka.
Vilka låtar finns på din spellista för maj?
Lyssnar oavbrutet på soundtracket till Rocky Horror Picture just nu, annars har jag återupptäckt Lady Marmelade med Lil’ Kim, Missy Elliot och gänget.
Är det något du vill ha mindre av denna månad som du hade för mycket av förra månaden?
Stress. Fy fan vad jag stressar mycket i onödan.
Är det något du vill ha mer av denna månad som du hade för lite av förra månaden?
Sömn, stickning och ölkvällar med vänner. Har haft alldeles för lite av allt detta i år.
Bästa drycken i maj?
Kaffe. Kaffe är alltid bästa drycken.
Vad är det finaste någon sagt åt dig hittills under månaden?
”Oroa dig inte Sofia. Vi löser det här. Sov gott!”. Min chef i ett sms efter att jag trodde att jag hade gjort en tabbe med dunder och brak på jobbet (men det hade jag inte, tack och lov). Min chef är fantastisk.
Vad hoppas du att någon ännu kommer att hinna säga åt dig innan månaden är slut?
”Hej, nu inför vi sex timmars arbetsdag”

You may also like

10 kommentarer

  1. Well I think you just did! Skrev himla bra om träningsfeminism! Klappar så hårt att jag har ont i händerna. HEAR HEAR!!!

    1. Haha! Jag tänkte att jag skulle skriva lite längre och mer nyanserat när det inte känns som om håret ska brinna upp, men det tar nog ett tag <3

  2. Är sjukt nyfiken på det där inlägget om träningsfeminism, det är verkligen en fråga som jag brottas med. Det känns som att det så lätt blir fel. Häromdagen skrev jag ett inlägg om varför jag inte kommer prata om min vikt i bloggen mer. Samtidigt blir jag då rädd att de som viktbloggar och gillar det ska tycka att jag sätter mej över dem, att jag tycker att det är förkastligt. Sen finns det ju de där bloggarna som har väldigt fit-spirerande bloggar med mycket nakna, rutiga magar. Då är det så himla lätt att tänka vikthets, kommentarsfältet innehåller ofta mkt frågor om just sånt också. Men samtidigt är jag så himla mycket för att var och en gör vad de vill med sin kropp, fotograferar den som de vill, klär den i vad de vill. Det kan ju plötsligt inte finnas olika regler för olika kroppar? Typ: Om du har bormkropp får du inte klä dej i magtopp p.g.a hetsande men om du är rund hyllas du ist för det samma. Allt det här förvirrar mej så extremt mycket (som du ser). Hur blir det rätt egentligen?

    1. Jag läste det! Jag tycker att det är en svår balansgång, men jag tänker att siffror ofta är triggande – även när det gäller träningsresultat. Samtidigt tycker jag att om någon nu vill gå ner i vikt så måste det få vara upp till den personen att vilja göra det (eller om någon har satt ett träningsmål eller vad det nu är), så länge den inte pressar andra till att göra samma sak eller kör med fatshaming, vilket tyvärr är alldeles för vanligt hos många som försöker gå ner. Jag är helt för att problematisera, men jag kan inte se vad det ger någon att ge sig på en individ. Nej, jag får nog hitta tiden till ett inlägg om det här helt enkelt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *