Läsa böcker

När jag var liten läste jag böcker. Massvis med böcker. Ibland flera i veckan. Jag kunde fastna så hårt i en bok att jag stängde in mig totalt tills den var utläst och sedan kunda jag fundera på vad som hände efter sista sidan i flera veckor, samtidigt som jag plöjde ännu fler böcker. Bäst var böcker om tragiska livsöden och människor som dog. Som trettonåring var jag en sucker för Laura Palmers dagbok (givetvis) och Virgina Andrews incestuösa följetong om syskonen som blir inlåsta på en vind, och sedan blir kära i varandra (efter att brodern våldtagit systern, om jag inte minns fel – sjuk, sjuk historia det där och säkert helt olämplig för alla att läsa). När jag blev äldre lämnade jag Virginas störda värld och började läsa ryska män, i ett försök att matcha min stil som alternativ ungdom. Jag skröt vitt och brett om hur Mästaren och Margarita av Michael Bulgakov var min absoluta favoritbok, fast jag förmodligen inte förstod den fullt ut alls.

Nu läser jag inte så himla mycket längre. Böcker alltså.Någonstans under pluggtiden tappade jag skönlitteraturen till förmån för facklitteraturen och sedan återhämtade jag mig aldrig. Jag blev stressad och förlorade stora delar av förmågan att koncentera mig på en sak åt gången och ja, det är svårt att hitta tillbaka till min ungdoms lugn helt enkelt. Det är ett jättekomplex det där. Jag känner mig på alla sätt usel som knappt tragglar mig igenom en bok per år. Alla vet att de som läser böcker är bättre människor än de som inte gör det.  Att läsa andra typer av texter har inte alls samma statushöjande inverkan (och att läsa fel böcker är väl inte heller bra). Jag bligar kränkt på de långa läslistor vänner och löst folk lägger upp i sociala medier, tänker att de är skrytmånsar och hoppar över ytterligare ett blogginlägg med titeln ”nyläst” eller ”boktips”.

Samtidigt saknar jag känslan av att vara fast i en bok, väldigt ofta faktiskt, och nu tänker jag att jag får försöka göra något åt det där igen. Jag vet inte riktigt när jag ska läsa böcker, med tanke på övriga intressen och familjen och alla störande byten i kollektivtrafiken, men jag vet ju samtidigt att jag inte behöver spela Plants vs Zombies 2 fullt så ofta som jag gör heller så någonstans hittar jag väl tiden om jag vill. Idag pratade jag i alla fall med en kollega om detta och hon gick genast till avdelningens hylla för privata, utlästa böcker som andra bör läsa och plockade fram fem favoriter varav jag valde ut två. Mitt mål är att läsa ut den ena av dem innan midsommar, troligen Sara Kadefors. Det är väl ett rimligt mål, när jag även planerar att sticka färdigt en tröja till mig själv och att lära mig lyfta trettiofem kilo i bänkpress på samma tid? Ja det tycker jag.

You may also like

13 kommentarer

  1. Jag införde tvångsläsning när jag började sakna läsningen för mycket. Femton minuter varje kväll innan jag släkte lampan. Funkade ganska bra, i alla fall på så sätt att det gjorde mig uppmärksam på hur mycket tid jag egentligen lade ner på okynnessurfning som jag inte ville.

    1. Det kanske är så jag får göra helt enkelt. Boka lästid. Och köpa en sänglampa till sovrummet 🙂

  2. Lite knäppt är det allt att jag läste ditt inlägg nu på tåget på väg hem från jobbet – precis efter att en lång stund suttit i exakt samma tankar! 10 timmar pendling i veckan borde jag ju ta chansen att göra nåt vettigt med. Som att t ex hitta tillbaka till läsglädjen jag ägde i 14-årsåldern

      1. Ändå stört att de böckerna inte diskuterats mer, utifrån att de är helt störda? Det skulle ju gå att hålla en hel delkurs i olämplig litteratur på bara första boken.

    1. Jag pendlar också tio timmar! Dock med byten under vägen, så jag lyssnar hellre på dokumentärer jag inte behöver avbryta. Kanske får tänka om lite kring det. Hursomhelst: heja oss! Vi hittar tillbaka, tror jag.

  3. Jag är preciiis likadan, var en sån som plöjde allt, vill vara en sån som plöjer allt men är det inte. Mitt bästa tips för att kastas in i tvångsmässigt läsande (pga så himla braaa) är att läsa ungdomsböcker. Det är alltid driv i dem och det går fort att läsa. Plötsligt har man läst en bok! Och en till! Dessutom är många av dem väldigt bra. Engelsforstrilogin så klart men även t ex Hej Dolly av Amanda Svensson eller Johanna Thydells böcker.

    1. Ja! Ska bli bättre på ungdomsböcker.
      Detta jättefåniga för övrigt: har inte läst ut sista delen i Engelsforstrilogin för att boken är för otymplig. Måsta skärpa mig där. Kan tipsa om Skuggor i spegeln av Inger Edelfeldt!! Också gotisk ungdomsroman. Jättebra!

      1. Ps håller med om att Nyckeln är oerhört otymplig, fördelen är ju dock att man sugs in i den direkt så till slut släpar man med glädje (tvång/beroende) runt på den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *