Rapport från helgen

I morse vaknade jag tjugo över fem av Isak som låg och upprepade ”stjärt” entusiastiskt i sin säng. Ungefär en minut senare insåg jag att det nu bara är FEM dagar kvar till lördag då jag bland annat ska löpträna med Malin Ewerlöv (hjälp) och bo på hotell med Maltesers (hotellfrulle med bloggkollega ftw!). Blev så exalterad av detta att jag förmodligen spräckte ett blodkärl i ögat. Eller så spräcktes det under natten – oavsett så var mitt ena öga så rödsprängt att det såg ut som om helgen varit ett enda långt fylleslag, men det var den inte. För den var så här:

I fredags kompenserade jag för torsdagens tio och en halv timma långa arbetsdag med att dra vid tre och handla en present jag själv ville ha till en vän. Så jäkla fin jag är ändå. Kunde ju ha köpt något fult istället! Efter min goda gärning åkte jag hem och fixade en citronmarängspaj. En jäkligt fin paj om ni frågar mig. Kunde gå och lägga mig nöjd efter det, men levde lite farligt och höll mig vaken ända till klockan elva.

20140310-101740.jpg

I lördags var det internationella kvinnodagen. Min kropp inledde den med en protest, så den planerade manifestation med RFSU ställdes in. Försökte lägga fokus på att jag fick ärva Alex gamla dambyxor istället. Och att jag stulit hans gamla damstrumpor sedan länge. Glad för det lilla osv.

20140310-101723.jpgStrax efter lunch var kroppen i princip färdigprotesterad och eftersom att det var första dagen av vår gick vi ut. Isak med sin dockvagn som vanligt och jag och Brallan premiärade solbrillorna. Här. Ett bandfoto utanför soprummet:

20140310-101647.jpg

Jag passade även på att arrangera ett foto av mig själv medelst gorillacam, men Alex kom och förstörde allt genom att prata med mig så min planerat svåra min i motljus blev ett dumglatt gapande ut i luften. Tack. Den här bilden slog all time low i likes på instagram för övrigt, undrar varför:20140310-101632.jpg

När det blev kväll åkte Alex på fyrtioårsfest och jag stannade hemma med ett halvt kilo edamamebönor och cirka fjorton kilo barn som bara ville läsa boken om ordet jag hatar mest av alla. Fick leva med en timmas entusiastiska bajsrop innan jag kunde lägga det av bajs saliga barnet och ägna mig åt melodifestivalen. Eftersom att Alcazar inte vann, kunde den lika gärna ha fått vara med i den där boken. Här. Ett hus av bajs (i papp förvisso, men det är principen som räknas):

20140310-101558.jpg

Söndag. Vaknade arg. Fattade inte varför först men påmindes ganska snabbt om att det var för att Sanna Nielsen vann melodifestivalen. Ärligt talat svenska folket? Varför gjorde ni så mot mig?

Hur som helst. Blev genast på bättre humör när Isak entusiastiskt pekade ut sin far i sin favoritbok. Så himla klipsk unge. Det var ju precis sådär Alex låg och sov precis då! Ja kanske inte på en hög med kål direkt, men det luktade ju lite så om honom i alla fall efter lördagens bravader:

20140310-101608.jpg

Efter en timma eller två reste sig Alex från den osynliga kålen och gick till jobbet. Han var nog inte helt nöjd med det valet, men jag och Isak var väldigt nöjda med att gå till parken för att träffa Nils och Nils mamma och pappa:
20140310-101549.jpg

I parken utspelades ett litet drama mellan Nils och Isak när det, hör och häpna, visade sig att BÅDA ville leka med dockvagnen samtidigt. Helst efter att den stått orörd i en kvart. Det tog så mycket energi av oss vuxna att vi till slut gick till surdegsbageriet. Med barnen. Så klart. Isak blev bjuden på en vaniljbulle:20140310-101536.jpgSedan fick vi gå hem eftersom kidsen började bli sådär härligt övertrötta så att omgivningen omöjligt kan veta om de skrattar, gråter eller bara är bindgalna.

Väl hemma sov Isak en stund och jag åt citronmarängpajsrester framför två avsnitt av Sleepy Hollow. Sedan hände kanske det bästa som kan hända här varannan vecka. Mathemsleveransen kom. Hur klarade vi oss så länge utan det här i vårat liv?

20140310-101515.jpg

Ja och sedan kom Brallis hem från jobbet och jag sprang i den sista solen innan jag lagade en pastagratäng som Isak hatade. Hade han fått välja hade vi bara ätit stekt ägg här hemma.

Helgen avslutades med det resterna av citronmarängpajen (himla mycket paj blev det). Och en brakförlust i Betapet. Efter det var jag för sur för att orka vara vaken, så jag gick och lade mig. Med knutna nävar. Nu ska jag också gå och lägga mig. Dock utan knutna nävar men med frågan om jag inte är på väg att bli något så hemskt som en livsbejakare? Paj och sol och promenad och glädje och ja ni hör ju. Surgothen inom mig har emigrerat för länge sedan. Tur att jag är i en Betapet-svacka så att jag i alla fall kan behålla lite darknezz. God natt!

You may also like

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *